Del 2: Chapter 24 - Party Plans!!

Harrys perspektiv:

Alla satt i soffan och kollade på film. De flesta var slitna efter festen igår men Liam verkade pigg. Jag kände hur det vibrerade i fickan och tog långsamt upp mobilen. Ett sms från Louis. Varför smsade han mig när vi satt i samma rum max 3 meter ifrån varann? Jag gav honom en frågande blick innan jag öppnade det och läste.
'Ellinor fyller år på torsdag, har du köpt något?' stod det.
Jag visste att hon fyllde år men jag hade inte haft tid att köpa något. Jag skakade lätt på huvudet när Louis kollade på mig. Då reste han sig upp och gick.

"Harry kom, jag behöver hjälp" skrek Louis från köket och jag reste mig upp. Ingen märkte något eftersom alla var inne i filmen, vilken jag tyckte var o intressant. Jag ledde mina steg mot köket och då såg jag att Louis satt med en kopp te framför sig.
"Vi måste komma på något att görs, har vi något planerat denna veckan?" frågade han.
"Nej" sa jag.
"Bra vi fixar en jättestor fest till henne på torsdag, men vi överraskar henne" sa han.
"Ja vi kan ju hyra en lokal och så kan vi låtsas att bara jag och hon ska ut och äta men så åker vi till lokalen så är ni där" sa jag.
"Nja, det är så uttjatat, vi kan göra såhär, du ska låtsas att du har glömt bort att det är hennes födelsedag, du ska vara borta hela dagen, du får inte svara på några av hennes sms eller samtal, då kommer hon bli sur och så" han tog en paus.
"För att munta upp henne så ska Alice och Emelie ta ut henne och äta, vi betalat taxichauffören för att ta dom till fel ställe, de kommer alltså stanna utanför lokalen som kommer vara helt släckt, av någon anledning så bestämmer sig Alice och Emelie för att utforska den, de är ju på vår sida så vi ger dom order" fortsatte han och skrattade lite.
"När de kommer in i lokalen så tänder vi alla lampor och så står vi där, fullt med folk och så kommer hon inte vara sur på dig mer eftersom du har gjort allt det för henne" avslutade han.
"Ja, jag gillar idén, men som pricken över i så kan vi ju ta dit hennes favoritband" sa jag och Louis log.
"Ja, men vem är det?" frågade han.
Jag tänkte tillbaka på den gången jag hade kollat på hennes IPod när hon var inne och duschade. Alla låtar var nästan You Me At Six.
"You Me At Six" sa jag.
"Okej, hur ska vi få tag på dom hade du tänkt?" frågade han och skrattade.
"En bra fråga, men vi kan ju försöka hits någon som har numret till sångaren" sa jag.
Det var nog det ända sättet, eller om vi kunde få tag i någon annan i bandet.
"Vem är sångaren?" frågade Louis.
"Josh Franceschi" sa jag och log.
"Då är det bara till att försöka få tag i numret då" sa han och vi tog upp våra mobiler.

Liams perspektiv:

När jag vaknade på måndagsmorgonen kände jag hur trött jag var. Vi hade kollat på film länge igår och Niall hade berättat allt om hur det var att träffa Alice föräldrar, de hade kommit bra överens och Niall gillade hennes pappa George. Jag tog min mobil och såg att klockan var rätt så mycket. Jag kom på att jag skulle träffa Cat idag och blev piggare. Jag skickade ett sms till henne.
'Glöm inte att prata med Jeremy idag, vi ses vid klockan 2' jag tryckte på skicka och och in för att duscha.

Jag stod vid garderoben för att välja kläder. Jag valde ett par svarta jeans och en blå skjorta men ångrade mig sedan för att det skulle bli för varmt. Istället tog jag ett par svarta shorts och en vit tröja. Hann inte äta frukost eftersom klockan redan var mycket. Jag tog på mig mina skor och så kom Zayn.
"Var ska du?" frågade han.
"Jag ska fika med Cat" sa jag.
"Wooo" sa han och vickade på ögonbrynen.
"Inte så, jag ska hjälpa henne bli ihop med en kille" sa jag och skrattade.
"Jaha" sa han och blev lite besviken.
"Hejdå" sa jag och gick ut.
Jag tog en taxi till hennes skola och ställde mig där ingen kunde se mig. Jag hade solglasögon på mig och en keps för att dölja så mycket så möjligt. Efter en liten stund kom Cat ut från entrédörren och fick syn på mig direkt. Hon sprang fram och gav mig en kram.
"Skynda dig, där är många One Direction fans där inne och jag tror de kommer känna igen dig" sa hon och tog min hand för att börja springa.
Jag kunde inte undgå att känna en varm ilning genom kroppen när hon höll min hand. När vi hade kommit en bit släppte hon min hand och vi började gå.
"Där är det" sa hon och pekade på ett café på andra sidan gatan.
Vi sprang över och gick in.
"Sätt dig långt in så att ingen ser dig, jag beställer, vad ska du ha?" frågade hon.
"En macka och te" sa jag och började gå mot ett bord långt in.
Där satt några stycken och fikade men inte många.

Efter en liten stund kom Cat med våra saker och satte sig mitt emot mig. Jag tog upp min plånbok för att betala för mina saker.
"Nej jag betalar, du kommer få stå ut med mig" sa hon och skrattade.
"Nej, ta nu pengarna, annars går jag" sa jag och hon skrattade.
Hon tog motvilligt emot pengarna och tog en klunk av sitt te.
"Så, pratade du med honom?" frågade jag och kollade nyfiket på henne.
"Nja, jag sa hej" sa hon och kollade ner.
"Det är ju iallafall en början, vad sa han?" frågade jag.
"Han sa bara hej sen kollade han konstigt på mig" sa hon och kollade upp.
"Jag tror bara du inbillar dig om att han kollade konstigt på dig" sa jag och log.
"Det är rätt sjukt att vi knappt känner varann, ändå så hjälper du mig" sa hon och skrattade.
"Jag vill ju skaffa nya vänner och jag vill att mina vänner ska ha det bra" sa jag och hon log.

När vi hade suttit och pratat om hur hon kände för Jeremy och varför. Så plingade den lilla klockan till och en kille kom in till caféet, han såg ut precis som Cat hade beskrivit Jeremy och jag log.
"Är det där Jeremy?" frågade jag och pekade bakom henne.
"Gud, ja det är det" sa hon och vände snabbt huvudet mot mig igen och jag såg att hon rodnade.
Han beställde sina saker och kollade förvirrat runt i caféet, jag vinkade till honom som att han skulle komma till vårt bord. Han kollade skumt på mig men ledde ändå sina steg mot mig.
"Vad gör du?" viskade Cat nervöst.
"Hej, jag heter Liam" sa jag och sträckte fram handen till Jeremy som hade kommit fram till vårt bord.
"Jeremy" sa han och log.
"Är inte du den killen från det där bandet?" frågade han.
"Jo, One Direction" sa jag och han satte sig på stolen bredvid mig.
Han vände huvudet mot Cat och log.
"Hej" sa han och man såg att hon rodnade.
"Hej" sa hon och kollade ner i bordet.
Jag log för mig själv. Om hon ändå hade sett så på mig.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0