Del 2: Chapter 27 - Are you sure?!
Zayns perspektiv:
Jag satt med armen runt Emelie. Min fina ängel. Jag kysste henne på kinden och hon fnittrade till som hon alltid gjorde. Vi satt i soffan och skulle sätta på den tredje filmen för idag. Louis satt bredvid mig, Harry och Ellinor satt i andra delen av soffan medan Niall och Alice satt på golvet. Innan vi hann starta filmen öppnades ytterdörren och skratt ekade från hallen. Liam och Cat kom in i vardagsrummet.
"Oj, störde vi?" sa Cat lite nervöst.
"Nejdå, kom och sätt er vi ska just starta en film" sa Harry och log mot henne.
De satte sig bredvid Harry och Ellinor och Niall startade filmen. Alla var inne i filmen när Alice plötsligt nös. Jag kände skrattet bubbla inom mig och jag kunde inte hålla tillbaka det. Jag brast ut i skratt och alla andra instämde.
"Prosit" sa Niall när han hade lugnat ner sig efter skrattanfallet.
"Tack" sa Alice och skrattade.
Efter filmen var alla trötta, klockan var närmare 23 och Niall låg och halvsov på golvet.
"Jag ska kanske gå hem" sa Cat för att bryta tystnaden.
"Nej, du kan inte gå hem nu, det är för sent, du kan ju sova här inatt" sa Harry och Liam instämde.
"Men är ni säkra?" frågade hon.
"Jadå, men antingen får du sova på soffan eller så får du dela säng med Liam" sa Harry trött.
"Det blir nog för trångt i Liams säng" skrattade hon.
"Nej, han har dubbelsäng" sa Louis.
"Men jag kan ändå sova på soffan" sa Cat.
"Nej det får du inte, man får ont i ryggen, du sover i Liams säng punkt slut" sa Louis och Liam gav honom en nervös blick.
Cat kollade på Liam som såg osäker ut helt plötsligt. Jag skrattade för mig själv åt hans ansiktsuttryck.
"Men om du inte vill så..." sa han till henne.
"Det verkar ju inte som om jag har något val" sa hon och ryckte på axlarna.
Jag väckte Emelie som hade somnat på min axel. Hon kollade sig förvirrat omkring.
"Ska vi gå och sova?" frågade jag.
Hon nickade och vi reste oss. Niall och Alice kom efter oss. Harry och Ellinor gick till sitt rum medan Cat, Liam och Louis satt kvar i vardagsrummet.
Louis perspektiv:
Alla gick till sina rum utom Liam, jag och Cat. Jag ville lära känna Cat bättre, jag hade pratat med henne lite på festen men jag ville ändå veta mer om henne. Det jag visste var att hon hade en bror som hade en vän som inte tålde att dricka alkohol.
"Så, hur var festen?" frågade jag.
"Riktigt bra" sa Cat och det märktes att något bra hade hänt.
"Något särskilt som hände?" frågade jag.
"Jag fick dansa och prata med killen jag gillat tack vare Liam" sa hon och log mot Liam.
Jag fattade inte varför han gjorde såhär när han visste att han gillade henne på ett annat sätt än som vän. Kanske gjorde han inte det utan bara jag som hade fått fel uppfattning. Han kanske letade efter nya vänner.
"Bra gjort Liam" sa jag och skrattade lite.
Han log utan glädje, jo han gillade henne, eller? Man visste aldrig med Liam han höll sådana saker inom sig. Kanske när vi var på det där caféet när vi såg Cat första gången såg han en bra vän när han kollade in i hennes ögon. Men det tvivlade jag på, eller? Jag kunde inte bestämma mig. Jag bara tänkte och tänkte.
"Hur är det med din bror?" frågade jag eftersom jag inte kom på något annat att säga.
"Det är bra med honom" sa hon och log.
Jag var trött och skulle gå och lägga mig men var tvungen att berätta för Liam om den hemliga festen för Ellinor.
"Vi ska ha fest för Ellinor på torsdag, hon fyller år då så vi har hyrt en lokal och hennes favoritband kommer" sa jag och kollade på Liam.
"Okej, vilket band?" frågade han.
"You Me At Six" sa jag och Liam bände genast sin blick mot Cat.
Hennes ögon nästan tårades mär jag sa det, jag gissade på att hon gillade dom.
"Japp du får komma" sa Liam och skrattade medan Cat nästan hoppade av glädje.
Jag lämnade dom där och jag ledde mina steg mot mitt rum och min sköna säng.