Del 2: Chapter 29 - Is he good-looking?
Liams perspektiv:
Jag somnade efter att Cat hade visat mig smset. Jag vaknade att hon låg så nära mig att jag bara kunde sträcka ut armen så hade jag den runt henne. Jag ville inte röra mig. Jag ville njuta av stunden att ha henne nära. Jag låg där och andades in hennes doft. Hon började röra sig lite och jag stängde mina ögon för att låtsas sova. När jag märkte att hon vände sig mot mig öppnade jag sakta ögonen. Hon låg närmare nu och hennes huvud var ca 10 centimeter ifrån mitt. Hon sov fortfarande. Hennes mascara hade smetats ut lite och jag log. Hon var gullig.
Jag låg där en stund och bara kollade på henne. Plötsligt öppnades dörren till rummet och Louis kom in.
"Vakna!" skrek han.
Cat vaknade med ett ryck och Louis sprang skrattandes ut. Hon kollade sig förvirrat omkring och jag låtsades vara lika förvirrad. När hon upptäckte det lilla mellanrummet mellan oss rullade hon ända ut till kanten.
"Förlåt" sa hon och rodnade lite.
Jag skrattade.
"Ingen fara" sa jag.
Jag drog av mig täcket och Cat gjorde detsamma. Hon tog sin mobil som låg på golvet. När skärmen lös blev hennes leende större. Jag kollade undrade på henne och i samma stund kollade hon in i mina ögon med otrolig glädje.
"Har har skickat till mig igen" nästan skrek hon.
Jag log ett fejkat leende.
"Vad skrev han?" frågade jag.
"Han undrade om jag ville fika med honom" sa hon och ögonen glittrade.
"Svara då!" uppmanade jag henne.
"Jag ska" sa hon och började knappa in ett svar.
Innan vi gick ner kollade hon sig i spegeln som jag hade på rummet.
"Fint" sa hon sarkastiskt och syftade på mascaran runt ögonen och håret som inte var lika platt längre.
"Mycket!" sa jag också sarkastiskt men menade verkligen det.
Vi gick ner för trappan, alla satt i köket och pratade. När vi kom log alla mot oss och vi satte oss på de tomma stolarna. De pratade om vad de skulle göra idag. Ingen hade något riktigt förslag.
"Vi kan kanske åka till en sjö jag känner till, där brukar aldrig vara folk så ni behöver nog inte vara oroliga att någon ska se er" sa Cat och alla sken upp.
"Bra idé!!" sa Niall.
"Kommer ni ihåg sist vi var på stranden? Då hade ju ju gips på benet Alice" sa Zayn och skrattade lite.
"Kul!" sa hon utan glädje men skrattade efter en liten stund ändå.
Alla började göra sig klara och Cat åkte hem för att byta kläder. Kläderna hon hade lånat av mig låg på min säng när jag kom upp där och jag log. Jag tog upp dom och la dom i ena hörnet av rummet istället, det var hennes kläder nu, ifall hon skulle sova här fler gånger utan att ha pyjamas med sig.
"Liam, skynda dig!" skrek Ellinor.
"Jag kommer!" skrek jag och drog snabbt på ett par shorts och en t-shirt. När jag kom ner för trappan stod dörren öppen och det var bara Harry kvar som tig på sina skor.
"Jag kör ena bilen så du får hoppa in i den dör finns plats" sa Harry och jag nickade.
Jag gick ut och där stod Cat också. Hon hade hunnit hit innan vi var på väg och skulle hämta henne.
"Var åker du Liam?" frågade hon.
"Jag åker med Louis" sa jag och Louis gav mig ett stort leende.
"Då gör jag också det" sa Cat och hoppade in i baksätet.
De som åkte i samma bil som mig var. Jag och Cat där bak sen var det Louis och Ellinor där framme.
"Vi får köra först, för det är ju du som kan vägen Cat" sa Louis och rullade ut från uppfarten.
"Tog ni med mat?" frågade jag.
"Vi har Niall med oss, klart vi har mat, han hade inte åkt någonstans utan mat" sa Louis och skrattade.
Cat visade vägen och efter 30-35 minuter var vi framme. Det var en rätt så stor sjö men ingen som var där. Det var helt öde. Det var bra, en lugn och stillsam plats var vad vi behövde. Vi hoppade ut från bilarna och gick ner mot vattnet.
"Det är väl för kallt för att bada nu?" sa Harry.
"Ja det är ju tidig vår men du kan ju prova" sa Cat.
Han gick ännu närmre vattnet och tog av sig skorna samt strumporna. Han fick en rolig min när han doppade tårna.
"Det är för kallt" konstaterade han och kom upp till där vi satt igen.
Niall och Zayn började sparka fotboll och efter en stund kom Emelie, Ellinor, Alice, Harry och Louis också med i spelet.
"Kom Liam, var med, du också Cat" sa Emelie.
"Nej jag orkar inte" sa jag och Cat instämde.
Vi satt där och kollade på när de andra skrattade, vi skrattade också när de gjorde något som såg roligt ut. Cat tog fram sin mobil och la en hårslinga bakom örat.
"Jag ska fika med Jeremy imorgon, hur dags var festen för Ellinor?" frågade hon.
"Jag tror den är vid 6 eller något" sa jag.
"Okej" sa hon och log.
Jag var avundsjuk på Jeremy det kunde jag inte säga att jag inte var men jag ville ju att Cat skulle vara lycklig och det var hon nog med honom. Varför skulle hon vara lycklig om hon var med mig? Jag kunde ju iallafall vara glad för hennes skull, för min skull också för den delen, jag har ju fått en ny bästa kompis. Det var nog bäst att bara släppa allt och var en vän som hon älskat eftersom det var det ända sättet hon någonsin skulle älska mig på.
"Du får hälsa honom från mig, du kan ju bjuda honom på festen också" sa jag och log.
"Jag kan ju fråga honom" sa hon och började knappa på sin mobil.
"Ja han ville följa med" sa hon glatt.
"Va bra" sa jag.
"Jag kan fortfarande inte fatta att You Me At Six kommer dit" sa hon och skrattade.
"Jag kan kanske fixa så att du får träffa dom efteråt också" sa jag för att göra henne ännu gladare.
"Du hat redan gjort så mycket för mig" sa hon och lutade sitt huvud mot min axel.
"Ja men jag kan göra det, som en kompis gåva eller något?" sa jag och hon skrattade.
"Tack Liam" sa hon och gav mig en kram.
"Sångaren, är han snygg?" frågade jag på skoj.
Hon skrattade och släppte mig.
"Gud ja, han är så sjukt snygg, brunt hår, blåa ögon, stora ögonbryn, han är såååååååååååå fin" sa hon och jag skrattade.