Del 2: Chapter 32 - Happy Birthday! Part 1
Ellinors perspektiv:
Jag hade inte hört ifrån eller sett Harry på hela dagen. Var han sur på mig? Han ville ju inte prata med mig igår och nu var han borta. Det var min födelsedag, inte för att jag brydde mig men jag var orolig för Harry. Ingen av de andra hade sett honom heller. Han måste ha stuckit tidigt eftersom han inte var hemma när jag vaknade vid 9. Han svarade inte när jag ringde heller. Jag började tänka efter vad jag kunde ha gjort fel. Var det för att jag vann över honom på FIFA? Nej ingen kunde bli så sur för det. Eller? Nej det kunde man inte. Var det för att jag gick med Daniel? Det måste det vara. Jag kände hur en tår föll från min kind. Han kunde väl inte tro något sånt? Jo det är väl klart, jag hade blivit avundsjuk om han gick iväg med en annan tjej.
"Ellinor?" det knackade på dörren och jag torkade snabbt bort mina tårar.
Alice kom in i rummet.
"Har du fortfarande pyjamas? Kom ner en liten stund du har suttit här uppe i flera timmar nu" sa hon och tog min hand.
Jag reste mig och gick ner för trappan. Emelie satt i köket med ett inslaget paket.
"Grattis!" sa hon och kramade mig.
Alice gjorde detsamma och jag log. Dom kom ihåg att jag fyllde år. Jag kände lite glädje inom mig. Emelie sträckte fram det rätt så stora paketet till mig och jag tog emot det.
"Ni hade inte behövt köpa något" sa jag och de nickade.
Jag började slita av pappret och kom fram till en låda. Jag lyfte locket på lådan och där låg en klänning. Den var vacker. Den var mörkblå och halvlång. Mitt leende blev större och jag slängde mig runt halsen på dom.
"Tack så mycket, jag älskar er!" sa jag och de började skratta.
"Gå och gör dig klar, vi ska ut och äta och du ska ha den klänningen på dig" sa Alice och jag nickade.
"Var är killarna förresten?" frågade jag och kollade undrande på dom.
"De skulle iväg till Liams kompis Rick" sa Emelie snabbt precis som om hon hande övat in att säga det.
Jag la inte energi på att fråga varför så jag log bara och ledde mina steg upp mot trappan och in till badrummet.
Jag tog en rätt lång dusch. Jag tänkte på Harry och undrade om något kanske kunde ha hänt honom? Nej, då skulle nog de andra killarna fått reda på det. Han kanske träffade någon annan tjej. Tanken på det fick mig att må illa. Tänk så var det så? Tårarna började rinna. Jag stängde av duschen och steg ut. Jag tog handduken runt mig och gick till mitt rum. Först fönade jag håret och sedan lockade jag det. Jag brukade ha det platt men det var ju ändå min födelsedag. Jag skulle inte tänka på att Harry hade någon annan utan jag skulle ha kul med mina bästa vänner och njuta av kvällen.
"Ellinor, vi ska vara där om 30 minuter, skynda dig lite" skrek Alice från nedanvåningen.
Jag drog snabbt mascara över ögonfransarna och tog sedan på mig klänningen. Den passade perfekt. Jag kollade i spegeln, det såg rätt bra ut. Jag tog mina svarta klackskor från garderoben innan jag gick ner till Alice och Emelie. De stod med öppna munnar när jag kom ner för trappan och jag skrattade bara. De hade också bytt kläder. Alice hade en svart klänning som nådde till knäna, precis som mig, och Emelie hade en lila lite längre. Jag log mot dom innan vi gick ut till taxin som stod och väntade på oss.
"Vart ska vi?" frågade jag.
"Det är något nytt ställe, vi ska prova det" sa Emelie och Alice nickade.
Taxin började rulla utan att bi hade sagt någon adress. Det var rätt skumt men de kanske hade sagt adressen r de beställde taxin tänkte jag och brydde mig inte så mycket. Jag tog upp mobilen från min lilla väska för att se om någon hade skickat eller ringt. Kanske Harry. Men inget. Helt tomt.
Vi stannade i en rätt så mörk gränd där det bara fanns en gatulampa. Det säg rätt övergivet ut. Kunde det ligga en resturang här? Jag påpekade inget utan följde bara efter Emelie och Alice eftersom de verkade ha koll på läget. Vi stod nu framför en stor dörr.
"Är vi verkligen rätt?" frågade jag när det verkade helt dött.
"Ja det ska vara här" sa Alice och öppnade sakta dörren.
Det var mörkt där inne och jag blev lite orolig. Vad hände egentligen? Detta var ingen resturang. Emelie och Alice gick in.
"Men vänta, detta är inte rätt" sa jag men de var redan inne.
Jag gick efter dom eftersom gränden utanför skrämde mig mer än det mörka rummet. Jag kunde inte se något Emelie och Alice var borta.
"Emelie? Alice?" sa jag skräckslaget.
Helt plötsligt hörde jag andetag. Jag blev rädd. En lampa tändes mot andra delen av rummet, en spotlight. Jag kisade dit. Där var instrument och en mikrofon. Jag såg någon röra sig där. Helt plötsligt hörde jag hur någon började spela på en gitarr, sedan trummor och sist bas. Jag gick lite närmare för att se vem det var.
"Happy Birthday To You!" en röst hördes.
Jag kände så väl igen den rösten. Men var ifrån? Mitt hjärta stannade. Det lät precis som... En kille ställde sig i spotlight ljuset. Hans bruna vilda hår stod åt alla håll. Jag kollade med stora ögon. Det var ju... Josh! Josh som i Josh Franceschi. Det kunde inte var möjlig. Jag drömde. Jag nöp mig själv med det gjorde ont. Det kom mer ljus mot scenen och jag såg de andra i bandet. Max, Chris, Matt och Dan på trummor med kepsen bakochfram. Vad var detta?
"Happy Birthday To You, Happy Birthday dear Ellinor, Happy Birthday To Yooooou!!" det var fler som sjöng nu.
Inte bara några utan många. Alla lampor tändes och jag såg en massa människor. Jag såg Liam och Louis stå vid scenen. Zayn och Emelie stod en bit bort och bredvid dom stod Alice och Niall. Jag såg Vincent stå och le mot mig. Där var så mycket folk, jag kunde bara urskilja vissa. Daniel stod nu vid Liam och Louis tillsammans med Cat och en annan kille. Jag var i chock. Jag kände en tår åka ner för min kind igen. Jag kände hur någon omfamnade mig bakifrån.
"Grattis älsklig" hörde jag Harry viska i mitt öra.
Jag vände mig snabbt om. Hade han gjort allt detta för mig? Jag kollade in i hans ögon.
"Jag älskar dig" sa jag och kysste honom.
Alla började jubla och jag blev röd i ansiktet. Musiken började spela och kg hörde direkt att det var No One Does It Better. Lamporna blev svagare och gick över till discoljus. Allt var prefekt.
"Får jag en dans?" skrattade Harry fram.
Jag nickade bara och la mina armar på hans axlar. Vi gungade i takt till musiken.
"Kan jag få upp Ellinor på scenen tack" hörde jag Josh säga i mikrofonen.
Jag fick panik. Jag kunde ju inte bara gå upp där och stå med dom på scenen. De var ju så perfekta så kommer jag och förstör. Harry tog min hand och ledde mig fram. Jag kände hur mitt hjärta dunkade hårdare. När Harry släppte min hand kollade jag upp mot trappan. Josh sträckte ut sin hand mot mig. Jag log osäkert och tog den. När jag rörde honom kändes det overkligt, det var allt jag drömde om innan jag träffade Harry. Att Josh skulle hålla min hand eller att jag och Dan var ett par.
"Grattis!" skrek Josh och gav mig en varm kram.
De andra kilarna kom fram och gav mig varsin kram. Alla utom Dan som satt kvar bakom sitt trumset. Jag blev lite besviken men vem bryr sig när jag hade väldens bästa kväll. Precis innan jag skulle gå ner från scenen skrek Dan till mig.
"Tro inte du kommer undan, efter denna låten kommer jag ner och kramar dig" skrek han och blinkade med ena ögat.
Jag skrattade och gick fram till Harry och gav honom ännu en kyss. Bakom mig började You Me At Six spela Save It For The Bedroom och då fick både jag och Harry ett skrattanfall.