Del 2: Chapter 40 - Where are we going?
Harrys perspektiv:
Ellinor hade inte fått sin present av mig inu. Hon verkade inte bry sig så mycket eftersom hon inte hade nämnt något om det men hon skulle få den ikväll. Det var söndag. En seg dag som vanligt men inte för mig. Jag vaknade tidigt och åkte iväg. Jag hade hyrt en liten stuga. Mysig och fin. Jag skulle fixa lite där, göra det fint utanför där vi skulle sitta och äta senare. Vi skulle vara ute hela tiden så jag hade bara stugan för att laga maten i. När vi hade ätit skulle vi åka med bilen till stranden och kolla på solnedgången, Liam hade berättat att han och Cat kollade på soluppgången så jag tänkte sno den idén fast tvärt om.
När jag kom fram till stugan började jag med att flytta ut ett bord. Jag kollade i påsen jag hade tagit med och tog upp en vit duk. Jag la den över bordet och satte sedan två ljus och rosenblad ovanpå. Jag log för mig själv. Hon skulle älska det. Jag gick in i stugan och la den lilla asken, med halsbandet jag köpt, på bordet. Min mobil började ringa. Ellinors ansikte kom upp på skärmen och jag log.
"Hallå?" svarade jag.
"Hej Harry, var är du?" sa hon lugnt men jag kunde höra att hon var lite orolig.
"Jag kommer snart, jag är bara och köper te" ljög jag.
"Men här är ju fullt men te, jag dricker nu" sa hon misstänksamt.
"Man kan aldrig få för mycket" sa jag och skrattade nervöst.
"Okej, men kom hem snart, jag saknar dig" sa hon och fick mig att le igen.
"Jag kommer" sa jag och sedan la vi på.
Jag la alla grejor som jag skulle använda för att laga maten i kylskåpet och åkte sedan där ifrån. Jag skulle dit sen igen och fixa resten innan jag skulle hämta Ellinor som överraskning.
Ellinors perspektiv:
Han döljde något för mig, det visste jag. Vad kunde det vara? Jag började direkt tänka på det värsta. Han kanske hade hittat en ny. Han kanske var trött på mig eftersom vi var med varann 24/7 imed att jag bodde hos honom. Jag tog en klunk av mitt te och kollade ut genom fönstret. Det var soligt. Jag hörde hur någon gick i trappan. Jag vände blicken dit och såg att det var Zayn. Jag blev chockad, han brukade vara den som sov längst.
"Hej" sa han och gnuggade sig i ögonen.
"Hej" sa jag och log.
Han satte sig mitt emot mig.
"Sover Harry?" frågade han.
"Nej, han är och köper te" sa jag och kollade ner i bordet.
"Men det gjorde ju jag igår" sa han och kollade på mig med ena ögonbrynet uppe.
"Zayn..." sa jag lite tyst.
"Ja?" sa han och kollade på mig.
"Tror du Harry hat någon annan?" frågade jag ännu tystare för jag ville inte höra mig själv säga det.
"Vad får dig att tro det?" sa han med lugn röst.
"Han bara försvann ju, utan att säga något och skulle köpa te? Det låter inte rimligt" sa jag och kollade upp på honom.
"Jag tror inte, jag vet att Harry inte har någon annan, han älskar dig mer än själva livet, tro mig varje gång du inte är i närheten så pratar han om dig! Allt han tänker på är dig och han skulle aldrig göra så mot dig" sa Zayn och fick mig att känna mig bättre.
"Vad gör han då?" sa jag.
"Det återstår att se" sa han och flinade.
Vad menade han med det. Visste han vad som pågick? Utan att säga något.
När Harry kom hem gav han mig en varm kram. Jag upptäckte att han inte hade något te med sig men jag orkade inte bry mig.
"Harry, jag kanske får jobb på Daniels jobb" sa jag när vi satt i soffan.
"Va? Gud va bra!" sa han och log stort.
"Jag ska på intervju imorgon, om jag får jobbet kan jag ju få egen lägenhet" sa jag.
"Det behöver du inte ha bråttom med!" sa Harry och kramade mig.
Louis satt bredvid och 'awww'ade. Jag började skratta.
"På tal om imorgon så åker killarna i You Me At Six hem imorgonkväll, vi kanske kan hitta på något efter din intervju" sa Louis och jag nickade.
Vi satt och kollade på tv länge.
"Jag måste iväg nu!" sa Harry plötsligt.
Jag kollade på honom, han växlade en blick med Louis som nickade.
Harry reste sig upp utan att säga vart han skulle och gick iväg.
"Vart skulle han?" frågade jag Louis.
"Ehm, ingen aning" sa han fast jag hörde att han ljög.
Niall, Alice, Zayn och Emelie kom in i rummet.
"Var det Harry som gick?" frågade Niall.
"Japp" sa Louis och gav honom men menande blick.
"Aha" sa Niall precis som om han kom på något.
"Okej, vad håller han på med? Jag vet att ni vet, kan ni inte bara säga det innan jag flippar ut" sa jag och de började skratta.
"Vi skulle aldrig avslöja någons hemlighet" skrattade Liam som kom in i rummet.
"Vi säger såhär, gå upp till ditt rum, kolla igenom din garderob, ta på dig något annat" sa Zayn och jag kollade undrade på honom.
"Varför?" sa jag.
"Gör det bara" sa alla i kör.
Jag gick upp till mitt rum och kollade in i garderoben. Vad skulle jag egentligen? Jag tog ett par svarta jeans och en ljusblå skjorta sedan gick jag ner till vardagsrummet igen.
"Perfekt" sa Louis och alla andra nickade.
Jag satte mig i soffan och kollade på TVn.
Klockan gick och jag höll på att somna. Då hörde jag hur ytterdörren öppnades. Jag hörde hur någon sprang upp för trappan. De andra satt lugnt kvar och kollade på TVn.
"Tänk så är det en inbrottstjuv" sa jag och d började skratta.
Efter ett tag kom Harry in i rummet. Han hade bytt om till ett par svarta byxor och en vit skjorta.
"Kom Ellinor" sa han och drog upp mig från soffan.
Vart skulle vi? Vi tog på våra skor och gick ut till bilen.
"Vart ska vi?" frågade jag när vi rullade ifrån uppfarten.
"Du får se" sa han bara med ett flin på läpparna.
Bilen stannade på ett ställe jag aldrig varit på förr. Jag såg en liten stuga. Harrys stängde motorn och skyndade sig till min sida av bilen för att öppna dörren åt mig.
"Vad är detta Harry?" frågade jag förvånat när jag såg ett litet bord med tända ljus på.
"Din present, eller en del av den iallafall" sa han och tog min hand när vi gick mot stugan.