Chapter 59 - Finally!!
Louis perspektiv:
Vi satt alla i soffan och väntade på att Niall, Alice, Harry och Ellinor skulle komma hem. Allas mobiler verkade avstängda eftersom de inte hade svarat på rätt så länge.
"Tänk så har det hänt något med Niall och Harry också?" sa Zayn.
"Sluta tänka så" sa Liam.
I nästa stund hörde vi hur ny klen vreds om i låset och alla tre reste sig snabbt upp för att möta dom.
När vi kom ut i hallen var det bara Niall och Alice som var där. Jag blev direkt orolig för vad som hade hänt med Ellinor. Alice hade gips runt foten och hoppade på kryckor.
"Hur är det?" frågade Liam och gick fram för att ge Alice en kram sedan Niall.
Jag och Zayn gjorde detsamma.
"Jo jag klarade mig lindrigt, bara ett brutet ben" sa hon och log mot oss.
Lindrigt? Brutet ben? Vad hade då hänt med Ellinor?
"Var är Harry och Ellinor?" frågade jag oroligt.
"Jo, Ellinor slog huvudet rätt så rejält och fick hjärnskakning. Läkarna ville att hon skulle stanna över natten och Harry bestämde sig för att sova över med henne" sa Alice.
"Hjärnskakning? Vad hände egentligen?" sa Liam och kollade mot dom.
"Ni kan ju ta av er ytterkläderna först så kan vi sätta oss i köket" sa Zayn och de nickade.
Vi satte oss på varsin stol i köket.
"Så, vad hände?" frågade Liam igen.
"När vi gick hem så kom det två tjejer och skrek att jag skulle lämna Niall ifred, de började springa efter oss och fällde både mig och Ellinor" sa Alice.
Jag kollade mot Niall och såg att han kollade ner i bordet med plågad blick. En tår föll ner för hans kind.
"Nej Niall! Gråt inte! Du vet att det inte är ditt fel och vi skyller inget på dig" Sa Alice och la en hand på hans kind.
Han log genom de tårfyllda ögonen.
"Men hur mådde Ellinor när ni åkte?" frågade jag.
"Hon verkade må rätt så bra, om man bortser ifrån hjärnskakningen då" svarade Alice.
Vi satt i köket och pratade tills klockan blev halv tolv. Även om allt detta var tragiskt så fick vi lite skratt. Niall verkade fortfarande lite nere, han skrattade inte så mycket som han brukade. Jag tyckte inte om att se honom så.
"Jag är rätt så trött, jag tror jag går och lägger mig" sa Niall och kollade fall Alice skulle göra detsamma.
"Jag också" sa hon.
"Men, vi gör såhär att ni tar mitt rum så slipper Alice gå i trappan med kryckor. Så kan jag sova där uppe med Zayn" sa jag och log mot dom.
"Tack Louis, du är bäst" sa Alice och fick mig att le.
Zayns perspektiv:
Jag, Louis och Liam gick upp för trappan. Allt som hade hänt idag var rätt omtumlande. Först Liam och sen Alice och Ellinor. Liam verkade må bättre i handen eftersom han hade tagit bort bandaget. Man såg ett sår där och stygnen de hade sytt ihop det med.
"God natt grabbar" sa Liam och gick mot sin dörr.
"God natt" sa jag och Louis i kör.
Jag gick fram till vår dörr och öppnade den. Jag gick direkt och la mig i min säng. Jag var otroligt trött.
"Hoppas allt blir bra med Ellinor" sa Louis precis när jag hade lagt mig under täcket.
"Ja, jag gillar inte att alla skadar sig så" sa jag och kollade mot honom som la sig ner i Nialls säng.
"Jag tycker synd om henne, Alice också men hjärnskakning är inte så kul" sa han och jag instämde.
"Jag vill inte veta hur Harry mår nu, han måste vara världens oroligaste människa och inte kunna sova typ" sa jag.
"Ska jag ringa honom?" frågade Louis.
"Nej, deras mobiler är ju avstängda eftersom de är på sjukhuset" sa jag och han nickade.
"Just ja" sa han.
Klockan var 9.22 när jag vaknade nästa dag. Jag gick direkt in och duschade. När jag gick ner för trappan satt alla runt köksbordet.
"Äntligen, vi har väntat på dig" sa Louis och kollade på mig.
"Jaha? Vadådå?" sa jag förvånat.
"Vi ska åka och hälsa på Ellinor, ska du med?" frågade Liam.
"Ja det är väl klart" sa jag och alla reste sig.
Vi gick ut till bilen och Louis gasade på. När vi var på sjukhuset frågade vi var Ellinor låg.
"Hon ska ligga i sal 5" sa läkaren som hade namnbricka det stod Dr. David på.
"Tack" sa vi och gick iväg.
"Men ni borde ju ha vetat vilken sal det var eftersom ni var här igår?" sa Louis och kollade på Niall.
"Jag kollade inte så noga" sa han och log.
När vi kom in genom dörren satt Harry och höll Ellinor i handen. Hon var blek och hade en stor lapp i pannan. Jag gillade inte sjukhus, det var så läskigt!
