Chapter 67 - how's it going?

Zayns perspektiv:

Alla verkade trötta och gick och la sig. Jag satt i vardagsrummet själv. Jag hade somnat under filmen men nu var jag pigg.
"Jag går också och lägger mig" sa Louis som var den enda som var kvar.
"Okej, god natt" sa jag och log mot honom.
Han gick upp för trappan med trötta steg. Jag bläddrade mellan kanalerna men hittade ingenting. Jag stannade på MTV som visade musikvideor. Jag höll på och somna när nyckeln vreds om i dörren.

Jag piggnade till direkt. Liam klev in och satte sig bredvid mig.
"Tjena, hur gick det?" frågade jag.
"Jo.. Ehh Hector kom dit" sa han.
"Wow, hur gick det? Vad sa han?" sa jag och märkte att jag pratade fort.
"Ta det lugnt, det gick ofattbart bra" skrattade han fram.
"Blev han inte arg?" sa jag förvånat.
"Nej, han var cool! Riktigt snäll och allt, inte som Rick beskrev honom" sa han och gäspade.
"Jag går nog upp och lägger mig" sa han sen.
"Ja jag ska nog också det" sa jag och stängde av TVn.

Vi gick upp för trappan. Liam gick direkt in i sitt rum och sa god natt. När jag kom in i rummet hade Louis lagt sig i min säng. Jag orkade inte ta upp tältsängen så jag tog bara täcket och kuddarna sedan gick jag ner för trappan igen. Jag gick till soffan och somnade efter bara några minuter.

Jag vaknade utav solens strålar som sken in genom fönstret. Jag kollade på klockan och såg att den var halv 10. Ingen annan var vaken. Jag var så hungrig att jag höll på att dö. Jag gick till köket. Jag öppnade skafferiet för att ta en macka. Jag letade igenom hela men hittade inget bröd. Vi hade glömt att köpa det.

Jag bestämde mig för att duscha sen gå och fika någonstans. Det kunde ju inte vara så mycket folk nu. Jag duschade snabbt och tog på mig. När jag kom ut från badrummet hade ingen vaknat. Jag tog på mina ytterkläder och gick ner för gatan. Det var inte så långt här ifrån. Jag mötte några som ville ha autograf och foto. När jag var framme stannade jag utanför starbucks och bestämde mig för att gå in där och fika. Där var inte så mycket folk. Jag pustade ut och gick fram till kassan för att köpa en grillad macka och te. Jag gick och satte mig vid ett bord inne i hörnan. Jag tog upp luvan för att folk inte skulle se att det var jag. Kan ju bra skönt att äta frukost ifred. Det kom in fler och fler och tillsist var alla borden fulla. Jag satt och kollade runt lite på mobilen medan jag åt min macka. Den var rätt så god. Jag hörde knappt vad jag själv tänkte för att alla runt om pratade så högt. Jag kollade upp från mobilen och mötte ett bekant ansikte. Jag kunde först inte placera henne men sen kom jag på. Det var tjejen från igår. Hon som ville ha tillbaka sin penna. Hon kollade förvirrat sig omkring. Hon letade efter ett ledigt bord. Utan att tänka mig för ropade jag.
"Emelie!"
Hon vände huvudet mot mig och studerade mig en stund. Sedan verkade det som om hennes hjärna kopplade och hon log. Hon började gå mot mig.
"Kan jag sitta här eller den är upptagen?" frågade hon och kollade osäkert på den tomma stolen.
"Visst" sa jag och log.
"Tack, det är fullt överallt"
"Vad gör du här själv?" sa jag.
"Skulle egentligen hit med en kompis men hon ringde precis och sa att hon inte kunde, själv?" sa hon.
"Var hungrig" sa jag och hon skrattade.
"Va roligt" sa hon och tog en tigga av sin muffins.
Hon var lätt att prata med. Hon verkade inte vara ett fan. Kanske men hon visade inte det. Hon pratade precis som om vi hade känt varann i flera år.
"Så, hur är läget?" sa hon och jag log.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0