Chapter 16 - Friends?

Zayns perspektiv: Jag vaknade med ett leende på läpparna. Diana hade gått med på att träffas idag. Jag trodde först hon började gilla Louis eller att Louis hade börjat gilla henne men sen när jag förstod att hon bara hade hjälpt honom med att fixa till festen så blev jag lugn. Varför blev jag det egentligen? Jag hade ju lovat mig själv att inte börja gilla henne mer än som vän. Men jag gillade henne bara som vän, än så länge iallafall. Jag gick till badrummet och kollade mig i spegeln, håret stod åt alla håll och jag skrattade för mig själv. Jag hoppade in i duschen och gjorde mig sedan klar. Jag skulle träffa Diana om 30 minuter. När jag kom ner för trappan såg jag att Liam satt i köket, jag gick dig och tog lite flingor i en skål. "Ska du träffa Diana?" frågade han. Jag nickade bara eftersom min mun var full med flingor. Han log. "Vad ska ni göra då?" frågade han sedan. "Fika tror jag" sa jag. "Okej, jag ska nog ringa Ray och fråga om an vill hänga med och spela lite fotboll, jag kan skicka sms till dig sen så kam du komma dit när ni har fikat" sa han och jag nickade. Vi fick ju egentligen inte umgås med deltagarna utanför programmet men vi brydde oss inte, Ray var en skön kille, en vän. Jag stod och väntade på Diana utanför ett café. Hon skulle komma vilken sekund som helst, hoppades jag. Det var inte alls mycket folk ute, kanske berodde på att vädret inte var lika bra idag. Det var mycket moln på himlen och det verkade precis som att det skulle börja regna. Mitt i mina tankar fick jag syn på Diana. Hon kom med sina svarta byxor och en klarblå tröja och en munkjacka över den. Jag sprack upp i ett leende och när hon fick syn på mig drog hon ut hörlurarna ur sina öron och gick mot mig. "Hej" sa hon glatt. "Hej du!" svarade jag och drog in henne i en kram. "Är det mycket folk där inne?" frågade hon. "Nej det tror jag inte, vi kan ju gå in och kolla" sa jag och hon nickade. Elinas perspektiv: Jag hade sovit över hos Ray inatt. Tur att Ray var så snäll som han var för annars hade jag nog aldrig klarat att bo här i London. Jag hade bara bott här ett litet tag men det kändes ändå rätt. Ray kom in i vardagsrummet med varsin skål med flingor till oss. "Tack" sa jag och log. Vi kollade på ett program som handlade om zombies och sånt. Jag var helt inne i programmet när min mobil började ringa. "Nora" stod det på skärmen och jag blev glad igen. Min bästa vän från Sverige. "HEEEJ NORA!" svarade jag och hon skrattade. "HEEEJ Elina!!" sa hon och jag log. "Vad gör du?" fortsatte hon. "Är hemma hos Ray, dudå?" frågade jag. "OMG, är du i samma hus som Ray, jag fattar inte att det är din kusin? Han är såååååå snygg, sjunger som en Gud och verkar vara världens snällaste" nästan skrek hon i mitt öra. "Ray min kompis vill prata med dig" sa jag till honom och han log. "NEEEEJ, ELINA JAG VET INTE VAD JAG SKA SÄGA, SLUTA!!!" hörde jag Nora skrika men jag gav ändå mobilen till Ray. "Hallå?" sa han och jag hörde hur hon svarade en aning nervöst. De pratade en stund sedan la dom på. "Hon verkade trevlig" sa han och log mot mig. "Ja och ända sen du ställde upp i the X-factor har jag fått stå ut med att höra hur snygg hon tycker du är hela dagarna" sa jag och han flinade. "Säkert" sa han. "Jag är allvarlig" sa jag och nu avbröts vi av att Rays mobil ringde. "Aa, det är Ray" svarade han. Han svarade på sakerna den andra personen sa sedan la han på och vände sig mot mig. "Gå och ta på dig, vi ska spela fotboll" sa han. "Yeah, jag kommer äga ut dig" sa jag och hoppade upp ur soffan. "I dina drömmar lillen" sa han och skrattade. "Vem ska vi spela med?" frågade jag. "Det var Liam som ringde så antagligen är det med hela bandet" sa han. "Aha okej" sa jag och nu var det inte lika roligt längre men jag skulle iallafall med eftersom jag älskade att spela fotboll. 20 minuter senare stod vi på en fotbollsplan. Den var inte så stor utan den var lagom. Det var jag, Ray, grabbarna i One Direction och Diana och skulle spela. 4 i varje lag. Jag hamnade med Liam, Niall och Harry. De kollade skeptiskt på mig. "Kan du spela?" frågade Niall skämtsamt. "Skojar du eller? Hon är grym" hörde jag Ray ropa. Jag log mot honom och kollade upp på mitt lag. Alla log mot mig, till och med Harry. Vi började spela. Niall ställde sig i målet. Jag tog bollen från Zayn, passade den till Liam, som passade en till Harry som i sin tur passade den tillbaka till mig och jag sköt allt vad jag kunde på Ray som stod i mål. Den gick rakt upp i krysset och jag gjorde en målgest. Liam kom och gjorde High Five och samma sak med Harry. Han verkade lättare att vara med idag faktiskt. Jag var nog lite väl taskig mot honom igår. Matchen spelades vidare och såklart vann mitt lag, jag gjorde 3 mål, Harry 2 och Liam 3. Mitt lag gjorde en gruppkram och de tvingade mig att stå i mitten. Nu satt alla på gräset och pratade. Jag kom mycket bra överens med Liam. Vi hade rätt mycket gemenast och det kände bra att ha pratat med honom igår. Diana satt och pratade med Zayn och Ray, Niall och Louis satt och diskuterade en sak och efter en stund la sig Liam i där med. Jag kollade mot Harry som satt lite utanför. Skulle jag prata med honom? Jag kunde väl iallafall såga förlåt för igår. Jag reste mig från min plats och gick fram till Harry. Han kollade upp och såg fundersam ut. Jag satte mig bredvid honom. "Varför gillar du inte mig? Asså du känner inte mig och...." började han. "Harry, tyst" sa jag och han kollade förvånat på mig. "Förlåt för igår, jag hat hela tiden trott att du trodde att du var bättre än alla andra och så, jag vet ju inte eftersom jag inte känner dig men efter idag så tror jag att jag hade fel, du är precis som alla andra, snälla förlåt?" sa jag och kollade in i hans gröna ögon. Jag såg ett leende formas på hans läppar och hur smilegroparna kom fram, de fick mig att också le. "Visst" sa han. "Vänner?" frågade jag och sträckte ut min hand mot honom. "Vänner" sa han och tog min hand.


Hejsan!

Förlåt att de 3 senaste kapitlen hat blivit lite konstiga, blogg.se appen har inte funkat på jättelänge och det är därför jag inte lagt upp nya kapitel, hoppas ni förstår, kommer nytt inatt eller imorn igen :) //K <3


Chapter 15 - You'll have to try!

Dianas perspektiv: Elina kom in i rummet och bad om att vi skulle åka hem. Hon verkade irriterad men jag tänkte inte fråga varför. Klockan hade blivit rätt så mycket och jag var lite trött så jag reste mig från soffan, Ray likaså. Han ringde efter en taxi som skulle vara här inom 10 minuter. Vi gick mot hallen och gjorde oss beredda på att åka hem. Harry kom från köket och gav mig och Ray varsin kram. Han kollade bara på Elina med en ond blick. Vad hade hänt egentligen? Resten av killarna kramade oss och till sist var det Zayn som skulle krama mig. Han gav mig en varm kram och höll kvar ett bra tag. "Vi kan kanske göra något imorgon?" viskade han i mitt öra. Jag blev glad eftersom han inte precis hade pratat med mig på hela kvällen. "Klart, smsa tid och plats bara" sa jag och han sken upp. "Det kan du räkna med" sa han innan han släppte taget om mig och vi gick ut för att vänta på taxibilen. Louis stängde dörren efter oss. Vi gick ner mot gatan och väntade. Jag kom på att jag hade min påse med kläder, smink och plattång i Louis rum. "Kommer om 1 minut" sa jag och började springa mot dörren igen. Jag knackade på och väntade på att någon skulle öppna. Louis kom med världens största leende på läpparna. "Du kunde inte lämna utan att ge mig en sista kram ellerhur?" skämtade han och fick mig att skratta. "Jag glömde min påse" sa jag och steg in i huset igen. Jag gick mot Louis rum och tog min påse sedan skyndade jag mig till dörren igen. "Vi ses Diana" skrek Zayn glatt från köket. "Ses" skrek jag tillbaka och skyndade ut till taxin som nu hade kommit. Harrys perspektiv: Varför hatade hon mig så mycket? Hon kände ju inte ens mig? Det irriterade mig något fruktansvärt mycket. Jag ville inte lägga ner tid på det men kunde inte släppa det. När hon sa de orden växte irritationen inom mig. Fanns det rykten där ute som jag inte visste om eller? Var det därför hon hatade mig? Eller hon sa ju inte att hon hatade mig men, 'inte gillade mig' var ju ungefär samma sak. Eller? "Harry, varför är du sur?" frågade Louis som kom in i tvrummet där jag satt. "Hon där Elina går mig på nerverna" sa jag med irritation i rösten. "Vadådå?" frågade han. "Hon säger att hon inte gillar mig, jag menar, hon känner ju inte mig" sa jag och Louis bara kollade på mig. "Varför skiter du inte vara i det?" frågade han. "Jag vet inte, jag kan inte" sa jag och kollade mot TVn. "Det får du försöka" sa han och jag nickade. Jag kollade klart på programmet innan jag gick in till mitt rum och la mig i sängen. Jag kunde inte sluta tänka på det. Men som Louis sa så borde jag nog försöka släppa det. Jag började tänka på annat. Jag tänkte på hur kvällen hade varit. Vilka som hade varit här. Mina tankar kom ändå tillbaka till Elina. Men denna gången tänkte jag på hur hon såg ut. Hon var vacker. Den blåa klänningen hon hade på sig passade henne perfekt, hennes blåa lysande ögon. Hennes blonda hår som föll över axlarna. Var det därför jag störde mig på att hon inte gillade mig? För att hon var en sådan tjej jag skulle kunna gilla? Jag slog bort alla tankarna, jag skulle inte kunna gilla henne. Hon var ju oförskämd och negativ. Helt tvärt emot mig. Jag stängde mina ögon och i näsa sekund var jag i drömmarnas land.


Chapter 14 - What am I doing here?

Elinas perspektiv: Vad gjorde jag här? Den ena anledningen till att jag följde med var för att Ray tvingade mig. Ray gick mot Diana som satt och pratade med den där svarthåriga killen i bandet, var det Zayn han hette? Jag följde bara efter Ray. Jag var glad att jag hade valt att ta med min iPod, fall jag skulle ha det för tråkigt kunde jag leta upp ett rum och sätta mig där inne i min ensamhet och njuta till musik jag faktiskt gillade. Jag hälsade glatt på Diana sedan satte jag mig i soffan en bit bort från dom. Jag satt i min egen värld när Louis plötsligt började prata. "Okej, kan alla komma in här i tvrummet" skrek han och hela rummet fylldes inom loppet av 3 sekunder. Jag kände hur någon tryckte sig ner bredvid mig i den redan fulla soffan. Jag kollade irriterat ditåt och såg att det var Harry. Det gjorde mig bara mer irriterad. Jag kände inte honom men jag gillade inte honom, jag hade hört så mycket om honom. Tonåringar som skulle döda för att se honom i verkligheten och få en kram. Jag fattade inte varför? Han var ju bara en normal kille. Han trodde säkert han var bättre än alla andra. Jag himlade med ögonen mot honom och han gjorde samma mot mig. "Jag har en liten överraskning till min bästa vänner" sa Louis och alla kollade nyfiket på honom. "Niall" sa han och Niall kom ut från folkmassan. Louis gav honom ett gitarrfodral och Niall blev överlycklig när han förstod att där var en ny gitarr i det. Sedan var det Zayns tur, han jublade över att han skulle få en ny tatuering. Liam fick skjortor och till sist var det Harry som reste sig från sin plats bredvid mig. Jag såg inte vad han fick men det verkade vara något bra eftersom han jublade högt. När folket hade börjat dra sig tillbaka till köket och runt i hela huset tog jag min chans. Jag fick upp för trappan och gick in i ett av rummen. Där var en säng, ett skrivbord, ett nattduksbord och en garderob. Jag kastade mig i sängen och tryckte in hörlurarna i öronen. Jag startade radiokanalen som spelade alla mina favoritlåtar. Jag brydde mig inte vems rum det var, jag blundade och njöt av musiken. Jag började tänka lite på hur många som egentligen skulle vilja vara i min position vid detta tillfället. Jag gillade inte Harry men de andra verkade rätt så okej. Jag öppnade ögonen och kollade runt i rummet. Vem av killarnas rum var detta? Kanske Niall? Jag kollade runt efter bilder men hittade inga. Jag släppte det och blundade igen. Jag tänkte tillbaka på tiden i Sverige, den sista veckan hade varit så jobbig. Med tanke på att jag inte berättade för någon om att jag skulle flytta en vecka innan så blev min vänner rätt så sura men de släppte det sen när de kom på att de inte hade mycket tid kvar med mig. När jag skulle lämna mina vänner på flygplatsen var det svårast. Jag grät såååååååååååå mycket. Jag kände hur en tår rann ner för min kind, samtidigt kände jag att någon satte sig vid sängkanten. Jag ryckte till och slog upp ögonen. Jag reste mig snabbt upp. Jag tog ut hörlurarna ur öronen. "Förlåt, det var inte meningen att skrämma dig" sa killen. Jag gnuggade mig i ögonen och såg att det var Liam. Jag skakade på huvudet och svingade mina ben till sidan så att jag satt bredvid honom. "Förlåt, är det ditt rum?" frågade jag och han nickade. "Jag är inte på party humör" fortsatte jag. "Inte jag heller, varför gråter du?" frågade han och jag märkte att jag inte hade torkat bort mina tårar. "Ehm, tänkte bara på några vänner jag saknar" sa jag. Det förvånar mig att jag sa sanningen, men något med honom fick mig att göra det. "Aha, jag förstår, ska du inte gå tillbaka ut? Du kan gå med mig?" frågade han och jag nickade. Vi reste oss upp och gick ner för trappan. Det var bara lite folk kvar. Ray och Diana satt i soffan och pratade med Harry, Niall och Louis stod och pratade med några killar och Zayn stod i köket och pratade i telefon. Jag och Liam gick mot köket. Zayn la precis på telefonen när vi kom in. Han log mot oss och satte sig på ena stolen, vi satte oss mitt emot honom. "Hur är det?" frågade Liam Zayn. "Bara bra, petade med mamma bara" sa han. "Aha okej, jag måste gå på toaletten" sa Liam sedan och reste sig upp. Han gick ut från köket och sedan var det bara jag och Zayn kvar. Han kollade på mig och jag kollade på honom. Ingen sa något på en lång stund. "Känner du Diana bra?" frågade han sedan med tyst röst. "Njä, har träffat henne någon gång innan på släktträff med Rays och min släkt bara, sen nu de två dagarna jag har varit här" svarade jag glatt. "Aha okej" sa han och kollade ner i bordet. "Vadådå? Var det något särskilt?" frågade jag. "Va? Ehm, Nej" sa han snabbt. Jag nickade bara. Zayn gick iväg, antagligen till tvrummet. Jag hörde hur de sista gästerna, utom vi, gick. Jag lutade huvudet mot mina händer, jag var trött. Jag satt fortfarande i köket och väntade på att Ray och Diana skulle komma och säga att vi skulle åka. "Trött?" hörde jag en röst säga och jag höjde huvudet och såg att det var Harry. Jag himlade med ögonen och la huvudet i händerna igen. Jag hörde hur han satte sig på stolen mitt emot. Vad ville han? Kunde han inte låta mig vara ifred? "Det verkat precis som om du inte gillar mig" sa han. "Du har helt rätt" sa jag och reste mig från stolen och gick för att säga till Ray och Diana att jag ville hem.


Chapter 13 - You look great!!

"Kan jag bara fixa håret och sminket lite snabbt?" frågade jag. "Visst, men det behövs ändå inte" sa han. Jag himlade med ögonen innan jag satte i kontakten till plattången. Det var en sån som blev klar på bara några sekunder. Under tiden jag plattade håret gick Louis för att byta om. Han var klar innan mig och stod och stampade otåligt på stället medan jag drog på lite mascara. "Jag är klar nu" sa jag och skrattade. "Tack och lov" sa han och tog på sig sina skor. Jag började göra detsamma och sedan gick vi och satte oss i hand bil. Han hade redan beställt alla saker så vi skulle bara hämta upp dom på affärens baksida. "Men varför skulle jag vara här så tidigt om det får såhär snabbt att fixa med sakerna?" sa jag frågade. "Vi ska överraska de andra killarna, jag tänkte att vi skulle åka och köpa lite saker till dom... Jag älskar dom så mycket men har inte riktigt sagt det, jag ska köpa en gitarr till Niall, några album till Harry, ett presentkort på en tatuering till Zayn och sen ska jag köpa skjortor till Liam" sa han och log. "Va gulligt" sa jag och då förstod jag varför han inte hade berättat för de andra att jag skulle med. Vi körde vidare till de olika butikerna och vi hade tur att ingen såg att det var vi. När vi var klara körde vi tillbaka till killarnas hus. "Fan, killarna är tillbaka, kan du gå in först och uppehålla dom medan jag går och lägger sakerna i mitt rum?" frågade Louis när vi parkerade bilen bredvid Harrys. "Visst, ska jag ta drickan och det andra då?" frågade jag och han nickade. Vi gick ut ur bilen och tog alla kassar. Jag hade säkert 4 kassar och Louis hade resten plus en gitarr. Jag sprang upp mot dörren med Louis i hälarna. Jag öppnade dörren och Louis sprang mot sitt rum medan jag tog av mig skorna. Jag gick in i köket där de andra satt. "Hej Diana, haft kul idag?" frågade Liam och jag nickade samtidigt som jag la kassarna på bordet. Harry började packa upp och sedan kom Louis in. Vi började ställa rätt alla saker och när vi var klara satte alla sig i soffan. "Ska vi spela FIFA?" frågade Niall och jag nickade ivrigt. Jag började spela och mötte Harry. Under spelets gång märkte jag hur Zayn reste sig upp och gick iväg. Jag kollade efter honom men fokuserade sedan på spelet igen. Det blev oavgjort och sedan var det näsas tur att spela. Min mobil började ringa. Det stod Ray på skärmen så jag reste mig upp och gick ut i hallen för att svara. "Tjena Ray babe" skojade jag. "Hej Diana finis" skojade han tillbaka. "Vad är det?" frågade jag glatt. "Ska jag ha röd och vit eller blå skjorta till mina svarta byxor?" frågade han. "Blå" sa jag och skrattade. "Okej, tack, Elina är så tråkig, hon vill inte dit egentligen men jag ska tvinga henne" sa han. "Ja, säg att hon ska göra det för min skull" sa jag och skrattade. "Ja det ska jag, men vi ses snart" sa han innan vi la på. Snart? Jag kollade på klockan 16.22. Oj, dags att byta om kanske tänkte jag för mig själv och ledde mina steg mot Louis rum där jag hade lagt min klänning tidigare. Jag tog påsen där klänningen låg och gick mot badrummet. Jag plattade först håret lite mer och bättrade på sminket. Jag tog av mig mina andra kläder och hoppade i klänningen. Den var rätt så lång och tight. Jag nådde inte dragkedjan på ryggen. Vad skulle jag nu göra? Jag la ner plattången och sminket i kassen igen sen låste jag upp badrumsdörren. Precis när jag öppnade dörren stod Zayn där. "Oj förlåt, jag trodde det var ledigt" sa han och vände sig om. "Jag är klar, kan du hjälpa mig med en sak bara?" frågade jag och han vände sig mot mig igen. "Vadå?" frågade han och höjde ena ögonbrynet. "Kan du knäppa min klänning?" frågade jag. "Ehm, javisst" sa han och letade efter dragkedjan. Jag vände mig om och såg att han stelnade till. Varför gjorde han det? Han drog inte upp den så jag vände mig om igen. "Kunde du dra upp den eller?" frågade jag. "Oj, Ehh, ja" sa han och började ta sina hände mot min rygg. Han drog upp dragkedjan och när han hade kommit nästan längst upp tog han försiktigt bort mitt hår innan han drog upp den sista biten. Jag kände en ilning genom kroppen när han råkade röra till min nacke när han la tillbaka håret på sin plats. "Tack" sa jag och vände mig om. "Ingen orsak" sa han och log. Jag kollade på honom och såg att han hade på sig kläderna han hade köpt på Darkness. "Snygga kläder" sa jag och skrattade. "Det samma, eller ja visst är dom" sa han och skrattade nervöst. Jag gick förbi honom tillbaka mot Louis rum för att lämna kassen. Jag gick tillbaka till tvrummet och satte mig i soffan. "Wow, du ser fantastisk ut" sa Liam och jag log. "Tack" sa jag. Klockan närmade sig fem och folket började komma. Jag satt fortfarande i soffan och väntade på Ray och Elina. Zayn satte sig bredvid mig. "Är Ray och hans kusin påväg?" frågade han och kollade på mig. "Ja, de borde vara här snart tror jag" svarade jag. "Vill du ha något att dricka?" frågade han. "Nej det är lugnt, tänkte inte dricka något idag" sa jag och log. "Okej, inte jag heller faktiskt" sa han. "Det var ju bra" sa jag och skrattade. I samma stund såg jag Ray och Elina komma in i rummet. Jag log stort mot dom och de kom mot oss. Man såg på Elina att hon inte ville vara här, men jag var glad att hon ändå följde med.


RSS 2.0