Del 2: Chapter 9 - Can we hide in here?

Zayns perspektiv:

Det var tisdag, vi hade haft spelning igår. Där var sjukt mycket folk. Fullt av fans som ville ha foton och autografer. Jag ställde gärna upp på det. Jag älskade våra fans. De kallar sig själv Directioners vilket jag tycker är riktigt coolt. Där var många vackra tjejer men under tiden kunde jag bara tänka på hur mycket jag saknade Emelie. Jag visste att hon bara ville vara min vän, för det hade hon ju sagt, men jag ville något mer. Det är därför jag skickar gulliga sms till henne. Jag vet ju inte hur hon reagerar eftersom vi är så långt ifrån varann nu.

Jag slängde mig i soffan och sträckte mig efter fjärrkontrollen. Jag kollade snabbt på klockan. 09.12. Vi skulle vara på intervju om ungefär 2 timmar och jag var redan klar. Jag startade TVn. MTV visade Cribs så jag stannade på den kanalen. Det var någon basketspelare som visade runt i sitt hem. Sjukt sort och riktigt fint. Min mobil började ringa.

"Hallå?" svarade jag.
Jag hade inte kollat vem det var utan bara svarade.
"Hej" sa en glad tjejröst.
Det var Emelie och ett leende spred sig på mina läppar.
"Hej, läget?" frågade jag glatt.
"Jo det är väl bra, själv?" frågade hon.
"Bra, men jag saknar dig" sa jag men ångrade det direkt.
Via sms var det inte så farligt men när man pratade i telefon fick man en reaktion direkt. Jag knep ihop ögonen och väntade på hennes svar.
"Aww, jag saknar dig med Zayn" sa hon och jag blev lättad.
"Var det något särskiljt du ville?" frågade jag.
"Jo asså, ehhm... Ni kommer ju hem på fredag" sa hon lite nervöst.
"Ja?" sa jag glatt men ändå undrande.
"Kam vi typ gå och äta någonstans för att fira att du har kommit hem?" frågade hon och man hörde att hon var riktigt nervös.
Glädjen inom mig var obeskrivlig. Jag bara satt där och log. Men, hon kanske menade som kompis? Det måste hon väl ha menat, eftersom.. Eller?
"Asså du behöver inte om du inte vill" sa hon och jag märkte att jag inte hade svarat på länge utan hade suttit och funderat.
"Va? Jo, klart jag vill" sa jag glatt.
"Känn dig inte tvingad, du kanske vill träffa dom andra och sånt också" sa hon så snabbt jag jag knappt hängde med.
"Men jo, jag vill visst det gå ut och äta med dig" sa jag överlyckligt.
"Säker?" sa hon lite tyst.
"100%" sa jag och log för mig själv.
"EMELIE" hörde jag någon skrika i hennes bakgrund, samtidigt knackade det på min dörr.
"JA!" skrek hon tillbaka.
Jag tog mobilen från örat.
"Kom in!" skrek jag till den som hade knackat på dörren.
Niall och Liam kom in. Jag satte luren till örat igen.
"Ehh, Zayn jag måste lägga på nu, men vi ses på fredag, saknar dig" sa hon lite stressat.
"Saknar dig med" sa jag glatt.
"Hej då" sa hon.
"Hej då" sedan la vi på.
Jag var helt varm av det hon sa sist.

"Var det Emelie?" frågade Liam och flinade.
"Ja, hur visste du det?" frågade jag.
"Du sitter och ler som en idiot, det är inte så svårt att gissa" sa Niall som satte sig bredvid mig i soffan.
"Vadå det kunde väl ha varit min mamma?" sa jag och kollade förvånat på dom.
"Aha, så du är kär i din mamma" sa Liam och dom började skratta.
"Vadå kär?" sa jag oskyldigt.
"Ja, alla vet ju att du är kär i Emelie, Zayn" sa Niall och blinkade med ena ögat.
"Vi är bara vänner" sa jag samtidigt som jag rodnade.
"Yeah Right" sa Liam och log mot mig.
"Ja" sa jag konstaterande.
"Kolla mig i ögonen och säg att du inte gillar Emelie mer än som vän" sa Niall.
"Ää lägg av" sa jag och kollade bort.
"Det är det vi menar" sa Liam och skrattade.
Jag orkade inte säga emot så jag tog kontrollen och skruvade upp TVn istället.


Nialls perspektiv:

Vi bestämde oss för att spela FIFA och Zayn mötte Liam i första. Jag passade på att skicka ett sms till Alice.
'Hej sötisen, saknar dig, ses på fredag' skrev jag och tryckte på skicka.
"Hälsa henne från mig" sa Liam medan han var inne i spelet.
"Vadå?" sa jag.
"Alice" sa han.
"Hur visste du det?" sa jag och skrattade lite.
"Jag känner er, jag vet hur ni funkar" sa han bara.
"Jag ska hälsa" sa jag och skakade på huvudet.
"Från mig med" sa Zayn.
"Visst" sa jag och log.
Någon minut senare vibrerade mobilen bredvid mig. Jag log medans jag öppnade smset.
'Hej snygging, längtar jättemycket till på fredag. Förresten kommer Daniel imorgon så vi ska ut i skogen med pappa på torsdag.. Vad ska du göra på söndag? Älskar dig' det där sista fick mig att le större än vad jag redan gjorde.
'Va trevligt, inget speciellt, hur så? Älskar dig med' skickade jag tillbaka.
Liam vann matchen och det var min tur att möta honom. Precis när vi skulle starta spelet kom Harry och Louis in.
"Där är sjukt mycket paparazzi utanför, det räckte att vi gick ut från Louis rum så stod där säkert 10 stycken, så vi tänkte gömma oss här med er" sa Harry och log sitt stora leende.
Dom slog sig ner i soffan och Harry snodde kontrollen från mig.
"Jag skulle ju spela" sa jag och slog honom löst på armen.
"Du får köra nästa" sa han och skrattade.
"Okej" sa jag bara, jag var inte så sugen på att spela spel längre.
Jag tog min mobil och såg att Alice hade svarat.
'Mina föräldrar ville att du skulle komma och äta middag hemma hos oss' stod det och jag kände hur jag blev varm inombords.
Jag hade bara träffat hennes föräldrar i max 5 minuter per gång så det skulle bli riktigt kul att få lära känna dom bättre.



________________________________________
Förlåt att det inte har kommit nytt men har haft fullt upp med konserter och fotboll hela helgen och så, men här har ni ett litet iallafall hoppas det blir bra :) //K<3


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0