iloveeverythingaboutyou

Harrys perspektiv:

Jag drog ut stolen till henne och hon satte sig. Jag gick in i stugan för att hämta maten. Jag hade lagat kycklingfilé med pommes. Jag var stolt att jag hade klarat det. Jag la upp mat på två tallrikar med lite sås på sidan. När jag kom ut med det satt Ellinor och kollade sig runt.
"Vems är detta?" frågade hon och syftade på stugan.
"Jag har hyrt den" sa jag och log samtidigt som jag satte tallriken framför henne.
"Är det du som har lagat det?" sa hon och kolade på mig.
"Japp" sa jag stolt och log stort.
"Allt detta för mig? Du vet inte hur mycket jag älskar dig" sa hon och kollade mig djupt i ögonen.
"Nej det vet jag inte men om det är lika mycket som jag älskar dig så är det inte lite iallafall" sa jag och hon log.

Vi började äta och prata. Även om vi var ihop kändes det som att prata med sin bästa kompis. Vi berättade allt för varann utan att tröttna. Det skulle snart bli mörkt så jag reste mig upp frön stolen mitt i en konversation och Ellinor kollade förvånat på mig. Jag sa inget Ian tog vara tallrikarna och glasen. När jag hade ställ dom där inne gick jag ut och släckte ljusen innan jag lyfte in bordet.
"Vad ska vi nu?" frågade Ellinor och ställde sig bakom mig när jag snabbt diskade sakerna.
"Du får se men vi får skynda oss" sa jag och hon pussade min kind.
Jag satte tillbaka sakerna på sin plats och tog asken med hennes present innan vi gick ut till bilen för att åka iväg.
"Får jag veta nu?" sa hon när vi hade kommit halvvägs.
"Nej, snart" sa jag och skrattade.
Hon kollade nyfiket på mig sedan kollade hon på vägen igen. När jag stannade vid stranden kollade hon på mig och log.
"Solnedgång, du är bara för underbar" sa hon och gick ut från bilen.
Jag klev också ut från bilen och ställde mig bredvid henne innan kg tog hennes hand och vi började gå. Vi stannade en bit från vattnet och satte oss i sanden. Vi höll fortfarande varann i handen och satt tätt intill varann. Vi satt där och såg hur solen började gå ner. Jag lutade mig mot henne för att kyssa henne.
"Varför gjorde du allt detta? Jag är tacksam och allt men du gav ju mig festen" sa hon och satte sig ännu närmare.
"Jag hann ju knappt prata med dig på festen och plus att jag ville göra något där det bara var du och jag" sa jag och log.
Jag kom på att jag hade asken med halsbandet i fickan så jag lutade mig lite från henne så jag kunde nå den. Jag tog upp den röda asken och gav den till henne.
"Detta är också till dig, så att du aldrig ska glömma mig" sa jag och blinkade.
Hon öppnade asken med öppen mun. Halsbandet jag hade köpt var ett silvrigt med ett hjärta det stod 4-ever i. Kanske lite mesigt men jag gillade det och det verkade Ellinor också göra.
"Jag älskar dig Harry" sa hon medan en tår föll ner för hennes kind.
Hon lutade sig fram och gav mig en kyss. Sedan knäppte jag på henne halsbandet och vi kollade på resten av solnedgången.


Liams perspektiv:

Jag vaknade av att min mobil ringde. Jag kollade inte vem det var innan jag svarade.
"Hallå" sa jag med min morgonröst.
"Hej Liam, jag behöver din hjälp" det tog några sekunder innan jag förstod att det var Cley.
"Aha, med vadå?" frågade jag nyfiket.
"Cat, hon mår inte bra över det som hände, tack för att ni sov över här med henne förresten. Läkarna sa att hon inte skulle gå till skolan på en vecka, antagligen är hon fortfarande lite i chock" sa han.
"Okej" sa jag och började oroa mig direkt.
"Jo så jag undrade om du kunde hålla henne sysselsatt denna veckan, så att hon kommer på andra tankar menar jag" sa han.
"Det är väl klart" sa jag glatt.
Jag kunde inte ha önskat något annat än att spendera en hel vecka med Cat.
"Bra ring henne, säg inte att jag har pratat med dig för då kommer hon inte följa med, envis som hon är" sa han och skrattade.
"Lugnt, vi ses Cley" sa jag innan vi la på.

Jag gick ner för att äta frukost innan jag skulle ringa. Louis, Harry, Zayn och Niall satt redan där.
"Liam sover längst, det hör inte till vanligheterna" skrattade Zayn.
Jag tog en kopp te och satte mig bredvid Niall.
"Vad händer idag då?" frågade jag och gnuggade mig lite i ögonen.
"Grabbarna från You Me At Six åker hem ikväll så att vi ska träffa dom vid tre tiden när de andra har slutat skolan" sa Louis och jag nickade.
"Var är Ellinor?" frågade jag eftersom jag kom på att hon inte gick i skolan.
"Jobbintervju" sa Harry.
"Jaha, men jag måste ringa Cat, hon är fortfarande i chocktillstånd så hon ska vara hemma från skolan en hel vecka" sa jag och alla kollade förvånat på dig.
"Vadå chocktillstånd?" sa Niall.
Fan, jag glömde att dom inte visste. Cat ville ju inte att dom skulle veta.
"Ehm, nej inget" sa jag och kollade ner i bordet.
"Seriöst nu Liam!" sa Louis oroligt.
Jag berättade hela historien och de satt med öppna munnar.
"Vilket svin" sa Zayn och de andra instämde.
"Men lova att inte prata om det när hon är här okej!?" sa jag och de nickade.
Jag tog upp mobilen och ringde henne.

"Hallå?" svarade hon.
"Hej det är Liam" sa jag glatt.
"Ja jag kunde se det på skärmen när du ringde" sa hon och skrattade.
Jag började också skratta och killarna började forma hjärtan med fingrarna. Jag gav dom onda blickar innan jag gick in till vardagsrummet och fortsatte prata.
"Vill du komma hit? Vi ska träffa Josh och de andra senare innan de åker hem men du kan ju komma hit sålänge" sa jag.
"Ja det kan jag ju, men hur visste du att jag inte var i skolan" sa hon misstänksamt.
Jag hade klantat till det igen.
"Ehm, jag gissade bara" sa jag.
"Aja okej, men kan du hämta mig?" frågade hon och jag pustade ut för att hon hade gått på det jag sa.
"Ja jag kommer nu" sa jag.
"Okej, ses snart" sa hon innan vi la på.

Jag satte mig i bilen och började köra. Jag startade radion och Starships med Nicki Minaj kom på. Jag gungade huvudet i takt med musiken och sedan kom en annan låt. När jag stannade bilen utanför Cats hus stod hon redan där. Hon hade svarta byxor och en röd tröja på sig. Jag log för mig själv. Hon öppnade dörren och hoppade in.
"Hej bästa" sa hon och kramade mig.
"Hej" sa jag och började köra.
Moves like Jagger kom på radion och Cat skruvade upp. Vi båda sjöng med allt vad vi kunde och det slutade med ett skrattanfall. Hon verkade iallafall glad vilket var ett plus. När vi stannade utanför vårt hus hoppade båda ut snabbt och hade tävling om vem som kunde komma först in. Hon vann och hoppade runt mig och gjorde någon sorts vinnardans. De andra killarna kom ut i hallen.
"Hej Cat" sa dom och gav henne varsin kram.
Hon kramade glatt tillbaka.
"Kan vi inte spela FIFA?" frågade hon och alla jublade.
"Det är klart, jag vill spela först" sa Harry och alla började springa till vardagsrummet.
Cat stod kvar i hallen och skrattade. Jag tog av mig skorna. Det var härligt att se henne skratta.
"Jag ska möta dig sen Liam, så att du kam förlora igen" sa hon och la sin arm runt min hals.
"Det kommer aldrig att hända" sa jag och lyfte upp henne.
Hon skrattade och sprattlade med benen.
"Släpp ner mig!" skrattade hon när jag började gå mot vardagsrummet.
Jag satte ner henne i soffan bredvid Zayn.
"Du sa det själv innan, jag är bäst" sa jag och skrattade.

Harrys perspektiv:

Ellinor hade inte fått sin present av mig inu. Hon verkade inte bry sig så mycket eftersom hon inte hade nämnt något om det men hon skulle få den ikväll. Det var söndag. En seg dag som vanligt men inte för mig. Jag vaknade tidigt och åkte iväg. Jag hade hyrt en liten stuga. Mysig och fin. Jag skulle fixa lite där, göra det fint utanför där vi skulle sitta och äta senare. Vi skulle vara ute hela tiden så jag hade bara stugan för att laga maten i. När vi hade ätit skulle vi åka med bilen till stranden och kolla på solnedgången, Liam hade berättat att han och Cat kollade på soluppgången så jag tänkte sno den idén fast tvärt om.

När jag kom fram till stugan började jag med att flytta ut ett bord. Jag kollade i påsen jag hade tagit med och tog upp en vit duk. Jag la den över bordet och satte sedan två ljus och rosenblad ovanpå. Jag log för mig själv. Hon skulle älska det. Jag gick in i stugan och la den lilla asken, med halsbandet jag köpt, på bordet. Min mobil började ringa. Ellinors ansikte kom upp på skärmen och jag log.
"Hallå?" svarade jag.
"Hej Harry, var är du?" sa hon lugnt men jag kunde höra att hon var lite orolig.
"Jag kommer snart, jag är bara och köper te" ljög jag.
"Men här är ju fullt men te, jag dricker nu" sa hon misstänksamt.
"Man kan aldrig få för mycket" sa jag och skrattade nervöst.
"Okej, men kom hem snart, jag saknar dig" sa hon och fick mig att le igen.
"Jag kommer" sa jag och sedan la vi på.
Jag la alla grejor som jag skulle använda för att laga maten i kylskåpet och åkte sedan där ifrån. Jag skulle dit sen igen och fixa resten innan jag skulle hämta Ellinor som överraskning.


Ellinors perspektiv:

Han döljde något för mig, det visste jag. Vad kunde det vara? Jag började direkt tänka på det värsta. Han kanske hade hittat en ny. Han kanske var trött på mig eftersom vi var med varann 24/7 imed att jag bodde hos honom. Jag tog en klunk av mitt te och kollade ut genom fönstret. Det var soligt. Jag hörde hur någon gick i trappan. Jag vände blicken dit och såg att det var Zayn. Jag blev chockad, han brukade vara den som sov längst.
"Hej" sa han och gnuggade sig i ögonen.
"Hej" sa jag och log.
Han satte sig mitt emot mig.
"Sover Harry?" frågade han.
"Nej, han är och köper te" sa jag och kollade ner i bordet.
"Men det gjorde ju jag igår" sa han och kollade på mig med ena ögonbrynet uppe.
"Zayn..." sa jag lite tyst.
"Ja?" sa han och kollade på mig.
"Tror du Harry hat någon annan?" frågade jag ännu tystare för jag ville inte höra mig själv säga det.
"Vad får dig att tro det?" sa han med lugn röst.
"Han bara försvann ju, utan att säga något och skulle köpa te? Det låter inte rimligt" sa jag och kollade upp på honom.
"Jag tror inte, jag vet att Harry inte har någon annan, han älskar dig mer än själva livet, tro mig varje gång du inte är i närheten så pratar han om dig! Allt han tänker på är dig och han skulle aldrig göra så mot dig" sa Zayn och fick mig att känna mig bättre.
"Vad gör han då?" sa jag.
"Det återstår att se" sa han och flinade.
Vad menade han med det. Visste han vad som pågick? Utan att säga något.

När Harry kom hem gav han mig en varm kram. Jag upptäckte att han inte hade något te med sig men jag orkade inte bry mig.
"Harry, jag kanske får jobb på Daniels jobb" sa jag när vi satt i soffan.
"Va? Gud va bra!" sa han och log stort.
"Jag ska på intervju imorgon, om jag får jobbet kan jag ju få egen lägenhet" sa jag.
"Det behöver du inte ha bråttom med!" sa Harry och kramade mig.
Louis satt bredvid och 'awww'ade. Jag började skratta.
"På tal om imorgon så åker killarna i You Me At Six hem imorgonkväll, vi kanske kan hitta på något efter din intervju" sa Louis och jag nickade.
Vi satt och kollade på tv länge.
"Jag måste iväg nu!" sa Harry plötsligt.
Jag kollade på honom, han växlade en blick med Louis som nickade.
Harry reste sig upp utan att säga vart han skulle och gick iväg.
"Vart skulle han?" frågade jag Louis.
"Ehm, ingen aning" sa han fast jag hörde att han ljög.
Niall, Alice, Zayn och Emelie kom in i rummet.
"Var det Harry som gick?" frågade Niall.
"Japp" sa Louis och gav honom men menande blick.
"Aha" sa Niall precis som om han kom på något.
"Okej, vad håller han på med? Jag vet att ni vet, kan ni inte bara säga det innan jag flippar ut" sa jag och de började skratta.
"Vi skulle aldrig avslöja någons hemlighet" skrattade Liam som kom in i rummet.
"Vi säger såhär, gå upp till ditt rum, kolla igenom din garderob, ta på dig något annat" sa Zayn och jag kollade undrade på honom.
"Varför?" sa jag.
"Gör det bara" sa alla i kör.
Jag gick upp till mitt rum och kollade in i garderoben. Vad skulle jag egentligen? Jag tog ett par svarta jeans och en ljusblå skjorta sedan gick jag ner till vardagsrummet igen.
"Perfekt" sa Louis och alla andra nickade.
Jag satte mig i soffan och kollade på TVn.

Klockan gick och jag höll på att somna. Då hörde jag hur ytterdörren öppnades. Jag hörde hur någon sprang upp för trappan. De andra satt lugnt kvar och kollade på TVn.
"Tänk så är det en inbrottstjuv" sa jag och d började skratta.
Efter ett tag kom Harry in i rummet. Han hade bytt om till ett par svarta byxor och en vit skjorta.
"Kom Ellinor" sa han och drog upp mig från soffan.
Vart skulle vi? Vi tog på våra skor och gick ut till bilen.
"Vart ska vi?" frågade jag när vi rullade ifrån uppfarten.
"Du får se" sa han bara med ett flin på läpparna.
Bilen stannade på ett ställe jag aldrig varit på förr. Jag såg en liten stuga. Harrys stängde motorn och skyndade sig till min sida av bilen för att öppna dörren åt mig.
"Vad är detta Harry?" frågade jag förvånat när jag såg ett litet bord med tända ljus på.
"Din present, eller en del av den iallafall" sa han och tog min hand när vi gick mot stugan.

Mitt hjärta slog bara fortare för varje halv sekund.
"Vad sa han?" frågade Liam upprört.
"Jag ska vara där om 30 minuter, finklädd eftersom vi ska på dejt" sa jag och torkade bort tårarna.
Jag hade inte tid att gråta, jag skulle tänka på Cley nu, man visste inte vad Jimmy var beredd att göra mot honom.
"Jag måste iväg nu!" sa jag och Liam bara stod kvar.
"Du ska inte behöva göra det, vi åker dit allihopa och tar honom" sa Liam med svarta ögon.
"Nej, ni ska inte behöva bli inblandade i detta!" sa jag bestämt.
"Kör du inte mig nu så tar jag en taxi" fortsatte jag.
Han började gå mot dörren och jag kom efter. Vi lämnade de andra som levande frågetecken.
"Kör hem mig fort!" sa jag och han tryckte på gasen.

När jag kom in var det som vanligt ingen hemma. Jag sprang upp på mitt rum och tog fram en svart klänning och ett par blåa klackskor sedan sprang jag ner till Liam som väntade i bilen. Jag sa Jimmys adress och han började köra.
"Han är ett större svin är Jeremy" sa Liam och han hade fortfarande svarta ögon.
"Bara var tyst nu och kör" sa jag irriterat.
Jag ville inte tänka på Jimmy utan allt jag var ute efter var att ta ut Cley från Jimmys hem. När bilen stannade utanför Jimmys hus hoppade jag ut.
"Cat!?" sa Liam plågat.
"Vad?" sa jag irriterat och vände mig om.
"Var försiktig okej?" sa han innan han rullade upp rutan igen och körde iväg.
'Var försiktig', de orden spelades upp i mitt huvud ända vägen fram till ytterdörren. Jag knackade på och log ett fejkat leende. Jimmy öppnade dörren, han hade kostym på sig.
"Hej babe!" sa och drog mig in i en kram.
Den mest motbjudande kramen jag någonsin har fått, jag steg in i hans hus.
"Var är Cley?" sa jag sammanbitet.
"Låt se, han kan vara där uppe men han kan också vara nere i källaren, jag vet inte riktigt, nu går vi till köket och äter" sa han och ledde mig till köket.
Han hade dukat fram två tallrikar och det stod ljus på bordet. I vanliga fall hade det varit romantiskt men nu var det bara äckligt.
"Låt mig bjuda på lite vin" sa han och hällde upp rödvin i mitt glas.
Jag hatade att dricka alkohol egentligen, den ända gången jag drack var på Jeremys fest för att smälta in och kanske en öl på Ellinors fest. Han tog fram mat som såg ut att vara färdiglagad mat som man bara stoppade in i mikrovågsugnen. Han log mot mig med ett äckligt leende.
"Gör de allt detta för en dejt med mig?" frågade jag irriterat.
"Ja, men glöm inte den delen att jag ska fria till dig och du ska säga ja" sa han och hånlog.
"Det kan du glömma ditt lilla äckel" snäste jag.
"Ohh min lilla fru hat attityd, antigen går du med på det eller så kan du ju säga hejdå till din söta bror för gått" sa han och skrattade.
Jag tog ett djupt andetag. Jag skulle precis resa mig upp för att slå till honom när dörrklockan ringde.
"Jag går och öppnar" sa han och innan han lämnade rummet pussade han mig på kinden.
Jag torkade kinden med handen. Jag hörd en röst vid dörren.
"Hejsan, förlåt att jag stör såhär sent men det har hänt något med rören och vi måste genast kolla på det" sa en mansröst.
Jag kände hur jag slappnade av lite, han skulle inte kunna göra något om rörmokaren var här. Jag hörde hur stegen kom mot köket. Jag satt blickstilla. Jag såg en man med hängslebyxor och keps på huvudet. Han vände sig om mot mig. Jag blinkade några gånger. Det var Josh. Vad gjorde han? Varför?
"Så min älskade, nu när vi har vittne på plats" började Jimmy.
Han tänkte fria nu, jag kände lättnad samtidigt som jag var upprörd. Jimmy satte sig på ett knä och tig fram en ask ur fickan. Jag växlade en blick med Josh som kollade på Jimmy med avsky.
"Cat, vill du gifta dig med mig?" han hånlog.
"Vilken dum fråga, det är klart du vill" sa han och skulle precis sätta ringen på mitt finger när Josh sprang fram tog honom i ett stadigt grepp.
"Jaså du, om du vill kan du ju berätta för polisen vad som pågår eller så kan du låta Cat och hennes bror gå nu" sa Josh och tryckte till i greppet så att Jimmy knappt fick någon luft.
Jag sprang upp för trappan. Jag kollade i varje rum men där var ingen Cley. Jag sprang ner till källaren där satt han. Han hade märke över hela ansiktet och var fast bunden i både ben och armar samtidigt som han hade tejp för munnen. Jag sprang snabbt dit och drog bort tejpbiten.
"Cley?!" sa jag mellan snyftningarna.
"Bind loss mig syrran, jag ska döda den jävlen!" sa Cely och jag tog bort snörena som han satt fast i.
Han reste sig. Jag tog fram mobilen och ringde polisen.
"Cley rör inte honom, vi anmäler honom istället" sa jag och han nickade.
Vi sprang upp för trappan efter att ha ringt till polisen. Josh höll fortfarande honom i ett stadigt grepp.
"Du din jävel, du ska inte röra min syster, eller mig mer!!" skrek Cley och spottade honom i ansiktet.

Blåljusen kom utanför och poliserna kom in. Jag visste att detta innebar mycket förhör och sådär men det var inte mer än rätt. De grep Jimmy direkt och jag och Cley fick åka till polisstationen. Josh följde med eftersom han också var där när polisen kom.


Liams perspektiv:

Allt jag hoppassas på var att min plan hade funkat. Att Jimmy inte skulle känna igen Josh och släppa in honom i huset. Josh skulle ringa om det funkade men hade inte ringt så jag började bli orolig. De andra var hemma, jag ville inte riktigt berätta vad som hade hänt eftersom Cat sa att hon inte ville att de skulle bli inblandade. Så de andra tror att jag och Josh var för att handla dricka medan Cat var hemma för att hämta sovkläder. Collin hade följt med hem till oss men det verkade som om han förstod att något var fel för han verkade misstänksam. Jag tog upp min mobil och ringde Josh.
"Hallå?" svarade han.
"Hur gick det? Vart är ni?" frågade jag panikslaget.
"Vi är hos polisen, de har gripit honom för misshandel på Cley, kom hit är du snäll, Cat behöver dig" sa han.
"Okej jag kommer" sa jag och la på.

Jag startade bilen och började köra. Jag gasade på för att komma dit snabbare. När jag var framme sprang jag in och såg att Josh och Cat satt där.
"Var är Cley?" frågade jag.
"Han är inne på förhör, de ska höra vad som har hänt i detalj, de skickar nog honom till sjukhuset sen" sa Josh.
Cat satt och kollade rakt fram med tom blick. Josh kollade på mig sedan på Cat. Jag gick fram och satte mig framför henne.
"Cat?" sa jag och hon kollade på mig.
"Hur mår du? Är du skadad?" frågade jag sedan.
Hon skakade på huvudet.
"De sa att hon var i chock, allt gick så snabbt där mot slutet" sa Josh och jag nickade.
Jag lutade mig fram för att krama henne hårt. Jag höll kvar henne en lång stund innan hon började gråta.
"Liam, tänk om inte Josh hade kommit" sa hon mellan snyftningarna.
"Det är därför jag skickade dit honom" sa jag och hon torkade bort tårarna.
"Tack så mycket, jag vill inte tänka på vad som kunde ha hänt om ni inte ingrep" sa hon och kollade först på Josh och sen mig.
En dörr öppnades och Cley kom ut. Han hade några sår i ansiktet och hade hård blick.
"Jimmy erkände allt, vi kan åka hem" sa Cley.
"Klarar du dig? Ska vi köra dig till sjukhuset?" frågade jag.
"Nej jag mår bra, jag kan inte fatta att han är ett sånt jävla svin, vi var ju så bra vänner, trodde jag iallafall" sa han.
"Cat det kanske är bäst att du sover någonstans där du känner dig mer trygg, mamma och pappa är iväg hos några kompisar och kommer inte hem förren imorgon kväll" sa Cley.
"Men dudå?" sa Cat förvirrat.
"Jag åker hem till Hilary" sa han och hon nickade.
"Ska vi köra dig?" frågade jag honom.
"Nej det behövs inte, hon kommer hit" sa han och jag nickade.

Jag, Josh och Cat gick ut till bilen och började köra.
"Jag vill inte att alla ska veta" sa Cat plötsligt.
"Men det behöver dom inte" tröstade jag.
"Jag kommer inte kunna dölja det, var är Collin?" frågade hon.
"Han är hemma hos oss" sa jag.
"Kan vi inte hämta honom så sover vi fyra i mitt hus istället? Då har jag ju ändå tre stycken och det känns tryggt" sa hon och jag nickade.
Hon skickade ett sms till Collin om att han skulle komma ut och ställa sig vid vägen. När vi kom dit stod han redan där ned oro i blicken.
"Vad har hänt?" sa han när han satte sig i bilen.
Cat berättade hela historien för honom och han bara satt och gapade. När vi kom fram till Cats hus var det helt släckt. Hon gick in först och tände alla lampor.
"Ehm, en får sova i Cleys rum, en får sova i mina föräldrars rum och en på soffan?" sa hon.
"Har ni någon extrasäng?" frågade jag.
"Ja i garderoben" sa hon och kollade frågande på mig.
"Då tar vi in den i ditt rum så jag kan sova där, jag kan inte lämna dig ensam" sa jag och hon log mot mig.
Josh gick och la sig i Cleys rum och Collin i Cats föräldrars rum. Vi gick till garderoben och tog extrasängen innan vi gick upp till hennes rum. Hon hämtade lakan och täcke och jag började bädda sängen.
"Det är rätt sjukt att killen på dessa posterna ligger i andra rummet och sover" skrattade hon och kollade på alla You Me At Six posters.
"Ja det kan man ju säga" sa jag och ställde mig bredvid henne.
"Mår du bra?" frågade jag för att försäkra mig.
"Jadå, du är ju här" sa hon och kramade mig.
Jag förstod att jag inte skulle slippa undan hennes kramar i framtiden ändå så jag kramade tillbaka.
"Jag kan bara inte sluta tänka på hur dum i huvudet han är" sa hon och höjde ena ögonbrynet och la sig i sin säng.
Jag gick till extrasängen och drog täcket över mig.
"Det äcklar mig att han ville förlova sig med mig, bara jag tänker på honom vill jag spy, tur att han är inspärrad" sa hon och kollade upp i taket.
"Tack för att du kom till polisstationen och tack för att du är här nu Liam" sa hon och vände blicken mot mig.
"Allt för dig Cat" sa jag och log.
Det var sant, jag skulle kunna göra allt för henne. Bara hon inte blev skadad. Den känslan hade jag aldrig känt förr men någon gång ska det vara den första, oturligt nog kan jag inte visa det fullt ut.
"God natt" sa hon och vände sig mot väggen.
"God natt" sa jag och stängde ögonen.




_____________________________________________
Mycket Liam och Cat jag vet men det är roligast att skriva ur deras perspektiv just nu, de andra kommer komma snart också :D

Cats perspektiv:

Morgonen var underbar. Att Liam följde med mig gjorde att det kändes extra bra. Han var den ända som visste om det och det var ett tecken på att jag litade på honom. Dagen hade bara sprungit iväg och om 30 minuter skulle vi vara i bowlinghallen. Det blev bara killarna från You Me At Six, Louis, Liam, jag och Collin eftersom de andra inte orkade. Jag hade inget emot att det bara blev vi för jag skulle ha lika kul för det. Vi skulle möta Collin där.
"Ska vi åka eller?" klagade Matt.
Jag skrattade. Vi hade ju hyrt hela bowlinghallen så det kvittade om vi kom försent egentligen.
"Ja vi ska köra nu, ta det lugnt" sa Chris och skrattade.
Vi åkte i två bilar. Louis körde en och Liam körde en. Jag åkte i bilen med Liam, Josh och Max medan de andra åkte i bilen med Louis. När vi kom fram drog alla upp sina luvor för att inte bli upptäckta. Jag skrattade för det såg kul ut, nästan som om dom skulle råna en bank eller något.

När vi kom i i bowlinghallen stod Collin redan där. Jag sprang fram och kramade honom. Han log stort och kollade sedan på de andra. De presenterade sig för varann och tillsist skulle han hälsa på Liam.
"Hej, jag är Liam" sa Liam och sträckte fram handen mot Collin.
"Så det är du som har gjort att Cat går runt och ler i skolan hela tiden" sa Collin och skakade Liams hand.
Liam sneglade mot mig och jag log. Det kändes bra att han följde med i morse eftersom jag inte direkt hade sagt hur mycket han betydde för mig innan.
"COLLIN!!! Jag kommer vinna över dig denna gången!" sa jag och han bara skrattade.
"Skulle inte tro det va" sa han och snurrade på ringen som satt i läppen sådär sött som han brukade göra.
Jag och Collin sprang fram till skohyllan medan de andra gick långsamt dit. Jag tog ett par otroligt fula skor i min storlek och de andra gjorde detsamma, fast i sin storlek då. Vi gick vidare till kloten och jag tog ett rött medan Collin tog ett svart.
"Skriver du in namnen Collin?" frågade jag och han nickade.
"Detta kommer bli så lätt" sa Josh och skrattade.
"Jag äger på detta vara så ni vet" sa Louis och alla började skratta.
"Det verkar som det kommer bli jämt eftersom alla är så bra, utom jag då" sa Max och gjorde en ledsen min.
"Jag kan lära dig" sa Chris och la en hand på Max axel, alla började skratta igen.
Jag kollade upp på skärmen där våra namn stod.
"Cat The Loser!? Vafan Collin" sa jag och hoppade upp på hans rygg.
Han skrattade sedan började vi spela.
Vi spelade på två banor. Vi spelade i lag första rundan. Det var jag, Collin, Matt, Liam och Dan i ett lag och Louis, Max, Chris och Josh i det andra.
"Strike!!" skrek Josh och jag kollade dit.
Han fick ner alla käglor. Nu var det min tur. Jag siktade och sköt iväg klotet. Mitt i prick.
"Jag också!!" skrek jag och sprang mot mina lagkamrater.
Jag gjorde high five med Dan och Matt, Collin tog upp mig och snurrade mig flera varv i luften. Jag gick fram för att göra en high five med Liam men han tog istället upp mig och mig på på sin rygg innan han började.
"LIAAAAAM!!" skrek jag samtidigt som jag skrattade.
Han släppte ner mig efter ett tag och skrattade.

Mitt lag vann första rundan. Nu var det dags att inte köra i lag utan själv.
"Vi går och äter efter detta, den som vinner blir bjuden på mat, okej?" sa Matt och alla höll med.
"Då skulle Niall varit med!" sa Louis och fick oss att skratta.
Det gick bra för mig i början men sen gick det dåligt jag kastade klotet i rännan flera gånger och de andra bara skrattade. Jag med i och för sig. Liam tröstade mig varje gång men en kram. Han var så gosig min bästa vän. Jag blev trött efter ett tag och la mig på en av bänkarna.
"Din tur Cat!" skrek Josh.
Jag reste mig upp och slog en strike.
"WOW, den lilla powernapen gjorde nytta!" skrattade Louis och gjorde en high five med mig.
När spelet var slut kollade vi resultatet.
"Max vann!" sa Collin och alla blev chockade.
"Ni vet innan när jag sa att jag var dålig, jag ljög" skämtade han och blinkade med ena ögat.
"Meeeh, det var ju jag som visade dig hur man skulle göra, jag borde ha vunnit" sa Chris och alla skrattade.
"Nu går vi och äter innan jag svälter" sa Collin.
"Jag gillar din vän Cat, han vet vad han snackar om" sa Josh och skrattade.
Vi körde till en resturang där det inte var så mycket folk. Vi satte oss vid ett långt bord så att alla fick plats. Jag satt mellan Liam och Collin. Vi beställde vad vi skulle ha och under tiden pratade vi.
"What??!!! Jag upptäckte precis att jag är den ända tjejen!!" sa jag efter ett tag.
"Men va tidig du var då" sa Dan och skrattade.
"Smälter jag in bra eller?" skojade jag och satte mig som en kille.
De började skratta.
"Ja du sköter dig fint" sa Louis och skrattade.

Maten kom efter ett tag och vi började äta. Precis när jag skulle ta in en bit kyckling i munnen ringde min mobil. Det stod Cley på skärmen så jag reste mig för att gå en bit bort och prata.
"Hallå?" sa jag glatt.
Jag hade inte pratat med min bror på ett tag så kg var glad att han ringade.
"Hej Cat, var är du?" det var inte Cley, men jag kände igen rösten väl. En iskall ilning for genom kroppen.
"Vad vill du?" sa jag argt.
"Ska vi inte ta och gå på en dejt du och jag?" frågade han.
"Vad är det du inte fattar? Nej. N. E. J." bokstaverade jag.
"Det var ju synd för din bror känner sig inte så bekväm med tejp för munnen och fast bundna händer och fötter" skrattade han.
"Släpp honom NU!" skrek jag.
"Ja men bara om du kommer med mig på en dejt" sa han.
"Okej okej! Jag går på en dejt med dig, släpp honom nu!!" jag märkte att jag skrek för alla kollade på mig.
"Så lätt är det inte, du ska vara här om 30 minuter, ta på dig något fint" skrattade han.
"Vart är du?" frågade jag med panik i rösten.
"Hemma hos mig" sa han och la på.
Jag kände tårarna rinna ner för kinderna. Liam såg de och kom fram till mig.
"Vad är det?" sa han samtidigt som han kramade mig.
"Han har min bror!" sa jag och grät ännu mer.
"Vem?" frågade Liam med panik i rösten.
"Jimmy!" sa jag och kramade Liam hårdare.

Liams perspektiv:

Nu var det samma visa igen. Jag och Cat fick dela säng. Jag fattade inte varför de andra pressade mig när jag berättade allt jag kände för Louis innan. Jag kunde inte sova i samma säng som henne, det var för svårt. Hon hade redan somnat så jag reste mig upp och gick ljudlöst ut från rummet. Jag gick ner för trappan. Alla i You Me At Six hade åkt hem utom Josh som hade somnat på soffan. Vi lät honom sova. Jag la mig i andra delen av soffan och blundade. Josh började röra sig.
"Men va... Var..." hörde jag han säga och resa sig upp snabbt.
Jag reste mig också upp. Han kollade förvirrat på mig sedan verkade det som om allt gick upp för honom och hans ansiktsuttryck blev mjukt.
"För ett tag trodde jag att någon hade kidnappat mig" sa han och fick mig att skratta.
"Var är dom andra?" frågade han.
"Dina bandmedlemmar åkte tillbaka till ert hotell, du somnade så vi lät dig vara" sa jag och han nickade som svar.
"Varför sover du här?" sa han och lyfte ena ögonbrynet.
"Cat har min säng" sa jag och han nickade igen.
"Hon är trevlig, varför berättar du inte för henne?" sa han plötsligt.
"Vad?" sa jag förvirrat.
"Att du gillar henne" sa blev lite arg, hade Louis gått och sagt det till alla fast än jag sa att jag inte ville att någon skulle veta.
"Vem har sagt det?" jag spelade oskyldig.
"Äh lägg av, man ser det på dig och hur du beter dig när hon är i närheten" sa han och log.
Var det verkligen så uppenbart att jag gillade henne? Jag nickade bara mot honom.
"Så, varför säger du inte det?" envisades Josh.
"Det är inte så, jag menar, jag vet att hon inte ser mig på det sättet, om jag berättar det för henne förstör jag allt" sa jag och kollade ner i golvet.
"Det är inte säkert" sa han och fick mig att kolla upp.
"Jag tar inga risker" sa jag och han nickade.
"Det jag har märkt är att du sätter alla andra förde dig, när jag satt och pratade med henne på festen igår såg jag att du plågades lite... När du kom och fråga om du kunde dansa med henne och han sa ja, ditt ansiktsuttryck blev som överlyckligt. Jag satt och log hela tiden" sa han och fick mig att le lite.
"Du borde göra något för dig själv någon gång" avslutade han.
"Kanske det, men jag tänker iallafall vänta ett bra tag till för om allt skulle sabbas så vill jag iallafall ha minnen kvar med henne och att det är som kompisar gör bara allt bättre, även om hon inte skulle vilja se mig efter det eller om det skulle bli pinsamt varje gång vi sågs så kan jag tänka tillbaka på det som vi hade tillsammans som vänner och le åt det" sa jag och han nickade.
"Jag förstår dig" sa han och klappade mig på axeln.
"Jag är rätt så trött nu, Godnatt" sa jag vänligt.
"Godnatt och glöm inte att jag kommer piska dig i bowling imorgon" sa han och skrattade.
"In your dreams" sa jag och skrattade med.

Jag vaknade av att någon kittlade mig. Jag började vrida runt och skratta.
"SHHH!!!" sa någon för att tysta mig.
Jag öppnade ögonen för att se Cat stå och le mot mig.
"Kom!" viskade hon och drog upp mig på fötter.
Hon gav mig ett par jeans och en tröja för att jag skulle byta om från pyjamas. Jag sneglade på klockan. 06.03. Varför var vi uppe så tidigt? Jag gick för att byta om och när jag var tillbaka stod hon i hallen med ytterkläder och skor på sig.
"Skynda dig!" viskade hon och jag tog på mina skor.
Vi gick ut till bilen och jag startade motorn.
"Var ska vi?" frågade jag.
"Kör till närmaste strand" sa hon och jag fattade ingenting men gjorde som hon sa.
"Vad gör vi uppe såhär tidigt?" klagade jag.
"Du får se!" sa hon och log.

Vi kom fram till stranden och det var rätt så kallt. Vinden slog mot oss när vi gick för att sätta oss i sanden.
"Vad gör vi här?" frågade jag.
"Om en liten stund kommer du inte ångra att du är här" sa hon.
Jag kollade ut över vattnet. Det var fortfarande mörkt. Då förstod jag, några minuter senare kom solen fram. Den höjde sig över vattnet. Det var otroligt fint.
"Gud va fint" sa jag och vände mig mot Cat.
"Visst är det!" sa hon och log mot mig.
Det högg till i magen, hennes hår fladdrade med vinden och ljuset från solen fick hennes ansikte att se mer perfekt ut än vad det redan var. Jag skulle kunna sträcka ut min hand och dra den längs hennes kind men jag hejdade mig. Jag fick inte tänka så mer. Vi satt där länge i tystnad. Bara lät minuterna åka förbi. När solen var helt uppe reste Cat sig.
"Jag ville bara visa dig det" sa hon och log ett perfekt leende.
"Tack så mycket, det var jättefint" sa jag och gav henne en snabb kram.
Jag ville inte hålla kvar för länge, det skulle göra allt svårare. Jag tänker så hela tiden. Det är nog bäst. Vi gick tillbaka till bilen och satte oss.
"Förlåt för att jag väckte dig" sa hon och kollade ner i bilgolvet.
"Jag är bara glad att jag fick uppleva något så underbart" sa jag och hon log.
"Anledningen till att jag ville dit är för att varje år, exakt detta datumet brukade farfar och jag åka hit för att kolla på soluppgången, det kvittade om jag hade skola för vi gjorde det varje år, fram tills han dog för 2 år sedan. Jag var här själv förra året men det var inte detsamma, det känns bättre att ha någon man kan lita på med sig" sa hon och log mot mig.
Jag kände värmen i kroppen, det betydde mycket att hon berättade det för mig och att jag fick följa med gjorde allt speciellt.
"Du vet inte hur mycket det betyder för mig att jag fick följa med" sa jag och torkade bort en tår som hade börjat rinna ner för hennes kind.
"Vi har inte känt varann sådär jättelänge men du är absolut min bästa vän" sa hon och fick mig att le igen.
"Jag kan bara säga detsamma" sa jag och gav henne en kram.
"Skulle du kunna köra mig till kyrkogården? Jag var där förra året direkt efter" sa hon och jag nickade.

Jag parkerade bilen utanför och väntade på att Cat skulle stiga ur bilen.
"Kan inte du följa med? Jag vill visa dig för honom, så han ser vilken underbar vän jag har" sa hon och jag nickade.
Vi blev ur bilen och började gå. Vi stannade vid en sten dör det låg fullt med blommor.
"Hej farfar" började Cat och jag såg hur en tår rann ner för hennes kind.
Hon satte sig i gräset bredvid stenen och jag satte mig på andra sidan mittemot henne.
"Detta är Liam, han är underbar och är alltid där för mig, om du hade levt så hade du älskat honom det lovar jag dig" sa hon och log bakom tårarna.
"Hoppas du har det bra, jag har det rätt bra iallafall, förutom att killen jag var kär i visade sig vara ett riktigt svin" skrattade hon.
Jag kunde inte motstå att le, det var så sött att hon satt och pratade med honom.
"Men det bryr jag mig inte om eftersom Liam var där och tog hand om det" fortsatte och och log.
Hon var tyst en stund sedan kollade hon på mig och log. Jag ville bara krama henne och torka bort tårarna men allt jag kunde göra var att le tillbaka.
"Ja, han är speciell min Liam" sa hon tillsist och fick mitt hjärta att dunka fortare.
"Men nu måste vi återvända till dom andra, jag älskar dig farfar" sa hon och pussade på sin hand innan hon drog den lägst gravstenen.
Jag kunde inte hålla tillbaka tårarna där. Jag kände hur de rullade ner för mina kinder. Cat reste sig upp och jag gjorde detsamma. Hon kom fram och kramade mig innan hon torkade bort tårarna från mina kinder. Bara den lilla beröringen fick mig att rodna. Vilken tur att hon inte såg det.
"Och soluppgången var underbar" la Cat till innan vi lämnade platsen och gick tillbaka till bilen.
"Tack för att du är du Liam" sa hon när vi satte oss i bilen och jag log.
Hon fick mig att känna mig så bra, hon var nog den ända som kunde det.

Nialls perspektiv:

Festen hade ju blivit lyckad men att städa efter var inte lika kul. Grabbarna i bandet var sjukt sköna att hänga med. Det var precis som om man hade känt dom i flera år nästan. Jag kom riktigt bra överens med killen som hette Max. Han var lika glad som jag och skämtade hela tiden. Alice hade lagt sig på ett av borden för att hon hade blivit trött av allt städande.
"Din flickvän är söt" sa Max som ställde sig bredvid mig.
"Ja hon är allt jag någonsin har önskat mig" sa jag och log mot henne.
"Jag gillar en tjej jätte mycket men jag vågar inte riktigt berätta för henne, det känns som om hon inte har samma känslor för mig" sa han och kollade ner i marken.
"Det trodde jag också med Alice men det visade sig att hon kände exakt likadant, jag tycker du ska prata med henne" sa jag och log mot Max.
"Ja du kanske har rätt, jag pratar med henne när vi kommer hem" sa han och tackade mig men en klapp på axeln.
"Liam, när kommer Cat och Josh jag är jätte hungrig!!" skrek jag till Liam som var i andra sidan av lokalen.
"Jag vet inte, snart hoppas jag!" skrek han tillbaka och i samma stund ringde min telefon.

"Hallå?" svarade jag.
"Hej gubben, hur mår du?" jag blev glad av att höra mammas röst.
"Hej mamma, jag mår bra, hur är det med er?" frågade jag.
"Det är bra, hur är ert schema nu?" frågade hon sedan.
"Vi är lediga ett tag eftersom vi precis har kommit hem från turnén och så" sa jag.
"Jag och pappa hade tänkt komma och hälsa på nästa helg om det går bra" sa hon och jag blev gladare än någonsin.
"Ja det hade varit jättekul" sa jag.
"Vi vill ju träffa Alice också, vi har hört dig prata så mycket om henne så vi tycker det är dags att träffa henne, ansikte mot ansikte" sa mamma vänligt.
Jag kollade mot Alice som låg med stängda ögon och vilade.
"Ja hon vill nog träffa er också" sa jag och log.
"Okej men jag måste fortsätta jobba nu" sa hon.
"Okej, vi ses då, älskar dig" sa jag och vi la på.

Jag gick fram till Alice och satte mig på bordskanten. Hon öppnade ögonen och log mot mig. Hon satte sig upp bredvid mig. Jag gav henne en kyss innan jag började.
"Är du ledig nästa helg?" frågade jag.
"Ja vadådå?" frågade hon och log.
"Mina föräldrar vill jätte gärna träffa dig och dom kommer då" sa jag och jag såg att hon fick lite panik.
"Tänk så gillar dom inte mig" sa hon.
"Alice, vem skulle inte gilla dig" jag lutade mig fram och pussade henne på kinden.
"Men du kan ju inte vara säker på det, dom kanske tycker jag är..." började hon.
"Underbar" avslutade jag.
Hon kollade på mig och log.
"Tro mig, de kommer älska dig" sa jag och kramade henne hårt.
"Jag älskar dig Niall" sa hon och pussade mig på kinden.
"Jag älskar dig med" sa jag innan vi hoppade ner från bordet och såg att Cat och Josh kom in med kassar fulla med mat.
Jag sprang dit och de satte maten på ett av borden.


Louis perspektiv:

Vi satte oss lite utspritt vid olika bord. Jag satte mig med Liam, Cat, Josh och Chris.
"Vad ska ni göra imorgon?" frågade Cat och kollade på mig och sedan på Liam.
"Inget som är planerat" sa jag.
"Bra, kan ni följa med och bowla?" frågade hon och log stort mot Liam.
"Ja det är väl klart, ni kan ju också följa med då" sa Liam och kollade på Chris och sedan Josh.
Dom nickade. Jag gillade att bowla. Det var alltid lika kul.
"Men hur ska vi göra då? Det kommer säkert komma jättemycket fans" sa jag.
"Vi hyr hela bowlinghallen" sa Liam och alla nickade.
"Men bara så du vet så ska Collin också med" sa Cat och kollade på Liam som nickade med att leende på läpparna.
"Vem är Collin?" frågade jag förvånat.
"En kompis till mig" sa Cat och då förstod jag.
"Jaha" sa jag och log.

Vi städade klart sedan åkte vi hem. Alla killarna i You Me At Six skulle komma över och så film hemma hos oss lite senare på kvällen så jag och Liam åkte iväg för att handla dricka och snacks.
"Varför tar du inte chansen på Cat?" frågade jag Liam.
"Men jag vill inte förstöra vår vänskap" sa han och tog läsk från hyllan.
Jag visste att han gillade henne, mycket.
"Hon känner inte samma för mig det vet jag ju eftersom hon bjöd med Jeremy och så till festen, att berätta för henne att jag gillar henne förstör ju allt mellan oss, vi känner ju varann mycket bra för att bara ha känt varann en kort tid men det kanske finns saker jag inte vet om henne än.. Även om jag någon gång kommer berätta för henne att jag har känslor för henne så vill jag känna henne ännu bättre än vad jag redan gör" sa Liam och jag tyckte det lät rätt så bra ändå.
Han hade ju rätt i allt han sa. Jag tänkte inte pressa honom mer utan ville att han skulle ta det i sin takt.
"Ja du har rätt" sa jag bara innan vi gick och tog chips.

När vi kom hem hade de andra redan kommit.
"Louis, kan du åka och hämta Cat?" frågade Liam mig.
"Visst" sa jag och log.
Jag gick ut till bilen igen och började köra mot Cats hus. När jag var framme skickade jag ett sms om att jag var där. Jag upptäckte att någon knackade på rutan. Jag rullade ner den.
"Väntat du på någon?" frågade en man i 40 års åldern.
Bakom honom stod en kvinna i ungefär samma ålder.
"Ja jag ska hämta en kompis här inne" sa jag och pekade på Cats hus.
"Vår dotter?" frågade kvinnan.
"Heter hon Cat så är det nog det ja" sa jag och log när jag förstod att det var Cats föräldrar.
"Jaha, är det du som är Liam?" frågade mannen och log.
"Ehh nej jag är Louis, Liams kompis" sa jag och log.
"Jaha okej, vi hör så mycket bra om Liam, vi vill tacka honom för innan hon började umgås med honom satt hon bara inne och klagade över att hennes kompis Kaira hade flyttat" sa kvinnan.
Jag kom ihåg Kaira från caféet och log. Så hon pratade om Liam hemma. Hon kanske gillade honom ändå, eller så pratade hon om deras vänskap men hon pratade ju ändå honom vilket var ett plus för Liams del.
"Jag ska hälsa honom" sa jag och de log innan de började gå upp mot huset.
Cat kom ut från huset när hennes föräldrar precis skulle gå in. Hon gav dom varsin kram innan hon kom in och satte sig bredvid mig i bilen.
"Hej" sa hon och log stort.
"Hej" sa jag innan det knackade på rutan igen.
Innan jag vände mig om för att rulla ner såg jag hur Cats ögon blev smala. Jag såg att Der var Jimmy. Killen från festen. Jag rullade ner rutan.
"Vart ska du med min prinsessa?" sa han till mig.
"Stick Jimmy, jag är inte din prinsessa och jag kommer aldrig bli det heller" skrek Cat till honom.
"Det är bara vad du tror men snart kommer du att komma till mig sötnos" sa han och hånlog mot henne.
"Louis, kör" sa hon och jag tryckte på gasen.
Bilen började rulla och jag såg att Jimmy blev mindre och mindre i backspegeln.
"Varför ska alla killar vara svin" muttrade Cat.
"Tack för den" sa jag och skrattade.
"Inte du, ingen av dig, Liam, Niall, Zayn och Harry, det är därför jag gillar er" sa hon och log.
"Det var ju bra, så du tycker alla killar i You Me At Six är svin också?" sa jag och skrattade igen.
"Nej inte dom heller, men dom känner jag ju knappt" sa hon och skrattade lite med mig.
"Collin?" fortsatte jag skoja.
"Nej verkligen inte Collin, han är bäst, efter Liam" la hon till och skrattade.
"Var kommer jag då?" frågade jag och gjorde en ledsen min.
"Du kommer trea, alltså efter Collin" sa hon och nu var det min tur att skratta.
Vi stannade nu utanför vårt hus och gick in för att se alla sitta utspritt i vardagsrummet. Hälften på golvet och hälften i soffan. Jag tryckte mig ner bredvid Josh och Harry i soffan medan Cat satte sig intill Liam på golvet. Jag log och nu var det dags för filmen att börja.

HAHAHHA skrev till och med fel i förlåt meddelandet xD det ska vara 'skriver från' inte 'hagalet en' xD

Hej tänkte bara säga förlåt för alla stavfel i de senaste kapitlen... Hagalet er från mobilen och det ändras ju själv som de flesta vet xD menmen ska försöka bättra mig :) förlåt ännu en gång

// K<3

Emelies perspektiv:

Jag vaknade av att solen lyste in genom fönstret. Jag gnuggade mig i ögonen och försökte komma på vart jag var. Jag kollade runt i rummet med kisande ögon. Jag var högt uppe, för högt för att vara en säng. Jag var förvirrad. Jag blundade en liten stund innan jag öppnade ögonen och förstod att jag var i lokalen vi hade haft festen i. Hade jag sovit här inatt. Jag märkte att jag låg på ett bord. Jag hoppade er för det och kollade runt. Zayn låg under bordet. Jag skrattade för mig själv. Jag gick med lätta steg vidare till köket. Harry, Ellinor, Max, Matt och Dan låg där på golvet och sov. Hade bandet också somnat här? Jag gick vidare och upptäckte att Cat, Josh och Liam låg framför scenen och Alice och Niall låg uppe på scenen. Vad hände egentligen igår. Jag kom inte ihåg det sista av kvällen. Det sista jag kom ihåg var att alla stod i en klump och hoppade upp och ner. Jag gick till andra delen av lokalen och på varsitt bord låg Daniel och Chris. Daniel hade ett rött märke format som en hand vid ögat och jag kunde inte hålla mig för skratt. Jag började skatta högt och det ekade i hela lokalen. Jag var tvungen att sätta mig på golvet för att jag fick ont i magen så mycket jag skrattade. Chris och Daniel började röra sig och jag bara fortsatte med att skratta.

"Var är vi?" frågade Daniel och gnuggade sig i ögonen.
"Samma fråga som jag ställde mig, men vu är kvar i lokalen, fråga mig inte varför" sa jag och lugnade ner mig lite i skrattet.
"Vad är klockan?" frågade Chris och hoppade ner på golvet.
"Vet inte" sa jag medan vi tre gick tillbaka till andra sidan av lokalen.
Tydligen hade de mitt skratt ekat så mycket att det hade väckt andra också för Cat, Liam och Josh satt och gnuggade sig i ögonen.
"Aj min rygg!" hörde jag Niall säga och jag kollade upp mot scenen, de hade också vaknat.
Jag började skratta igen för alla såg så roliga ut. Förvirrade och slitna. Jag såg antagligen likadan ut.
"Vad är klockan?" Cat frågade samma sak som Chris hade frågat för en minut sedan.
"Jag vet inte" sa jag.
"Halv nio" sa Josh som hade sin mobil framme.
"Shit, jag börjar om en halvtimme" sa hon och ställde sig snabbt upp.
"Jag kan köra dig!" sa Liam och ställde sig upp bredvid henne.
"Tack, jag måste hem först" sa hon och han nickade.
De började få mot dörren och jag började gå mot köket för att se om de andra också hade vaknat.
"Vad fan hände igår?" frågade Matt när jag kom in.
"Ingen aning" sa jag och skrattade.
Max och Harry sov fortfarande så vi andra gick ut från köket och samlades vi scenen. Jag lämnade dom för att gå till Zayn. Han sov såklart fortfarande. Jag la mig på golvet bredvid honom. Jag la mig så nära så möjligt och la mina armar runt honom. Han rörde sig lite och jag kysst han på läpparna.
"Godmorgon" sa jag och han öppnade sakta ögonen.
"God morgon älskling" svarade han och kramade mig hårt.
Vi reste oss upp och gick till de andra som satt och pratade.
"Vem kom på idén att vi skulle sova här?" klagade Alice.
"Det var ju ni två" sa Josh och alla började skratta.
"Seriöst?" frågade Niall.
"Ja, Liam erbjöd sig att köra alla hem eller ringa taxi men du sa att alla som var kvar skulle sova här, det kommer jag ihåg" sa Max och skrattade åt Nialls ansiktsuttryck.


Cats perspektiv:

Jag skyndade mig in med Liam bakom mig. Jag skulle antagligen komma lite sent men jag skulle skynda mig. Mina föräldrar hade börjat jobba så jag behövde inte förklara mig än vilket var skönt. Liam följde mig in i mitt rum och satte sig på min säng medan jag började ta fram kläder från garderoben. Jag tog ett par svarta byxor och en lila tröja.
"Jag måste bara duscha snabbt" sa jag och han nickade och la sig ner på min säng.
Jag skyndade mig in och duschade jättesnabbt. Jag fönade håret och plattade till det. Sminkade mig lite innan jag gick tillbaka till mitt rum där Liam hade somnat på sängen. Jag skrattade för mig själv innan jag gick fram för att väcka honom. Jag skakade honom lite lätt.
"Vakna" sa jag högt.
Han ryckte till och satte sig snabbt upp.
"Oj förlåt" sa han och kg bara log.
"Kan vi köra? Jag börjar om typ 5 minuter" sa jag och flinade.
"Kom då" sa han och vi hade tävling om vem som kom ner för trappan först.
Jag vann och dog på mina converse lite slarvigt. Vi sprang ut till bilen och han började köra. Vi hade hög musik och sjöng med överdrivet högt. När vi var framme vid skolan var jag redan 6 minuter sen.
"Ska jag hämta dig sen?" frågade Liam.
"Ja jag kan ringa sen" sa jag och gav honom en kram
"Ses sen" sa han innan jag stängde dörren och började springa mot entrén.

Korridorerna var tomma och jag stannade vid mitt skåp och tog min mattebok innan jag sprang till klassrummet. När jag kom in stirrade alla på mig. Det var inte vanliga blickar utan avskyvärda blickar. Jag satte mig vid dem lediga platsen bredvid Collin. Han var den ända som pratade med mig i klassen. Han hade svart hår och en ring i mitten av läppen. Jag tyckte det var snyggt på killar.
"Varför kollar alla så konstigt på mig?" viskade jag till honom.
"Alla vet om vad du sa till Jeremy igår och såklart tar de hans parti" sa han och jag kom ihåg att jag hade sagt att Josh var snyggare än honom.
"Jaha, men du är med mig?" frågade jag och han log.
"Såklart" sa han och jag kramade honom lätt.
När första lektionen var slut gick jag och Collin för att byta böcker.
"EMO!!" skrek Jenna efter oss.
Jag ville bara slå henne. Jag tog upp handen och visade mellanfingret till henne. Hon kollade chockat på mig. Jag var själv lite chockad. Det var inte så jag brukade göra men det var antagligen all ilska som kom upp helt plötsligt. Collin high fiveade med mig och jag skrattade.

"Vad hände egentligen igår?" frågade Collin när vi satte oss vid våra vanlig platser på engelsklektionen.
"Jag och Jeremy var på fest, jag trodde inte han var sån men han var ett stort ego, jag sa att sångaren i bandet var snyggare än honom och han flippade" sa jag och himlade med ögonen.
"Men han är ju dum i huvudet" sa Collin och höjde ena ögonbrynet.
"Han tänkte slå mig också, men Josh stoppade först honom sen kom Liam och slängde ut honom" sa jag och Collin log.
Han visste redan allt om Liam och att You Me At Six skulle spela på festen. Vi pratade mycket i skolan och han var den enda jag kunde lita på här.
"Så du fick pratat med Josh alltså?" frågade han.
"Japp, han är jättesnäll" sa jag.
"Det är han säkert, ska du hänga med och bowla imorgon?" frågade han plötsligt.
"Ja, vem ska med?" frågade jag.
"Du, jag sen vet jag inte" sa han och skrattade.
"Jag kan fråga Liam och de andra" sa jag och han nickade.
"Der hade varit kul att träffa honom för du pratar ju om honom hela tiden" sa han.
"Det gör jag väl inte" sa jag men han hade nog rätt jag pratade rätt mycket om Liam.
"Jo, varje konversation vi har säger du Liam minst en gång" sa han och skrattade.
Varför gjorde jag det egentligen?

Dagen hade gått fort och nu var det sista lektionen. Collin var tvungen att få eftersom han skulle till sjukhuset så jag satt ensam på biologin. Jeremy satt bakom mig och jag hörde hur han viskade med Freddy som satt bredvid honom. Jag hörde hur han blev tyst och efter någon sekund drogs stolen bredvid mig ut. Han satte sig.
"Vad vill du?" snäste jag.
"Ta det lugnt, jag ville vara se ditt underbara ansikte" sa han och skrattade, man märkte att han skämtade.
Hade han sagt det innan igår hade jag antagligen rodnat men nu blev jag vara irriterad.
"Vad sägs om en dejt imorgon för att säga förlåt för det som hände" sa han och jag kollade på honom.
Han menade allvar nu men jag tänkte inte gå på en dejt med honom.
"Jag är upptagen" sa jag och kollade ner i min bok.
"Är det sångaren i bandet? Han som är snyggare än mig?" sa han och Freddy började skratta tillsammans med Jeremy.
"Nej, om du nu tvunget ska veta så ska jag vara med Collin" sa jag och han kollade på mig.
"Med EMOt?" sa han förvånat.
"Kalla inte honom det" sa jag argt.
"Nehe ska jag kalla dig det istället då?" sa han retfullt.
"Gör du så, inget mig emot" sa jag och log.
Han verkade tappa ord för han gick tillbaka till sin plats och satte sig bredvid Freddy. Lektionen tog slut och jag gick ut för att ringa till Liam.

"Hallå?" svarade han glatt.
"Hej Liam, skulle du kunna hämta mig?" frågade jag.
"Jag städar just nu men kan Josh komma?" frågade han.
"Visst" sa jag och fick lite fjärilar i magen.
Josh Franceschi skulle hämta upp mig efter skola. Det var overkligt.
"Bra han kör nu" sa Liam och vi la på.
Jag satte mig på bänken utanför skolan och väntade. Jag såg att Jenna kom mot mig. Jag suckade. Jag orkade inte med henne. Hon satte sig bredvid mig. Hon sa inget utan vara satt där. Jag blev förvånad eftersom hon alltid brukade komma med kommentarer.
"Ehm, Cat" sa hon lite nervöst.
Jag blev förvånad. Pratade hon med mig?
"Ja?" sa jag och vände mig mot henne.
"Du vet Jeremy" sa hon och jag kände mig lite irriterad vara jag hörde hans namn.
"Ja?" sa jag igen.
"Gillar du honom fortfarande?" sa hon.
"Nej verkligen inte" sa jag.
"Han sa alltid att du var snygg och så när vi hängde innan ni började träffas lite och så utanför skolan" sa hon och jag blev ännu en gång förvånad, vart ville hon komma med detta.
"Jag var avundsjuk, det är därför jag har hällt på med dig och sådär" sa hon och kollade ner i marken.
"Så du gillar Jeremy?" sa jag frågande fast än jag redan visste det.
"Ja, tycker du att jag ska chansa på honom?" frågade hon.
Frågade Jenna mig om råd? Hon var ju inte så hemsk som jag hade trott.
"Nej, du förtjänar någon bättre, han är en skitstövel" sa jag och hon skrattade lite.
En svart bil bromsade in framför oss. Jag kollade in och såg att Josh var påväg ut från bilen. Vad gjorde han, folk kunde ju se honom.
"Tack för tipset" sa Jenna och gav mig en kram.
"Jag måste få nu Jenna" sa jag och hon nickade.
Josh kom fram till bänken där vi satt.
"Hej Cat!" sa han och hade världens störst leende.
Jag började skratta lite. Det gjorde han också. Jag och Jenna reste oss upp från bänken. Josh gav mig en varm kram innan han vände sig om och gick tillbaka till bilen.
"Han är ju verkligen snyggare än Jeremy" sa Jenna när Josh satt sig i bilen och jag skrattade.
"Jag tycker du ska satsa på någon bättre, okej?" sa jag till Jenna och hon nickade.
"Vi ses på måndag" sa hon och nu var det min tur att nicka.
Jag gick och satte mig i Joshs bil och vinkade till Jenna innan vi åkte iväg.

"Du räddade mig från städning" sa Josh och skrattade.
"Städar dom inu?" frågade jag.
"Ja, vi skulle köpa mat och ha med oss" sa han och jag log.
"Det kommer bli kul att beställa allt det" sa jag och han skrattade.
"Hur länge stannar ni förresten?" frågade jag sedan.
"Söndag eller måndag" sa han.
"Oh, då kan ju in också följa med och bowla imorgon" sa jag och han nickade.
"Vem ska mer dit?" frågade han.
"Jag ska fråga Liam och de andra sen så är det min kompis Collin" sa jag och han log.
"Okej" sa han.

Ellinors perspektiv:

Vi satt vid ett bord. Jag, Matt, Max, Chris och bredvid mig Dan. Bara hans närhet gjorde mig nervös. Tänk att jag hade drömt om detta tillfället ända sen 4 år tillbaka då jag började lyssna på deras musik. Jag önskade ändå på något sätt att Harry var bredvid mig med han hade fullt upp med att prata med gästerna. Men det dög ju ändå.
"Så, har du varit på någon av våra konserter innan?" frågade Matt.
"Nej, jag bodde i New York innan sen flyttade jag hit med mina föräldrar, nu så bor jag hemma hos Harry och de andra killarna så jag har inte haft tillfälle eller pengar att kolla på er" sa jag.
"Bor du inte med dina föräldrar?" frågade Max förvånat.
Det högg lite i hjärtat när han frågade. Skulle jag säga sanningen? De kanske vara trodde jag gjorde det för att få uppmärksamhet men jag kunde ju inte ljuga för mina idoler precis.
"Ehm nej, de lämnade mig, jag vet inte var de är" sa jag och blev lite ledsen.
"Oj förlåt" sa Max och kollade ner i bordet.
"För vad? Du har ju inte gjort något" sa jag och skrattade.
Josh och Cat kom fram till bordet och satte sig. Cat var röd i huvudet, jag kunde se det.
"Vill du dansa med mig Ellinor?" frågade Dan plötsligt.
Jag kände att hjärtat hoppade över ett slag. Klart jag ville. Men jag kunde inte.
"Ehm, nej" sa jag och rodnade.
Varför skulle jag säga nej. Det är ju Dan Flint. Man såg att han blev besviken.
"Eller kanske" sa jag för att få honom att le igen.
"Men inte nu" sa avslutade jag och hoppades att han skulle glömma det till senare.
"Jag kommer inte glömma det" sa Dan precis som om han hade läst mina tankar och flinade.
"Jag har dansat med Cat" sa Josh stolt och då förstod jag varför hon var dör i huvudet.
Hon vände huvudet neråt så att ingen skulle se det men alla började skratta.

Vi satt och pratade om allt möjligt det var precis som om det var gamla kompisar men satt och pratade med.
"Nu vill jag ha den där dansen" sa Dan och drog upp mig på fötter.
Jag hann inte protestera utan han drog mig till dansgolvet. Han började göra roliga rörelser som jag hängde med på. Jag skrattade så att jag gick ont i magen. Jag kollade mot bordet och såg att Josh hade tagit på sig kepsen jag fick av Dan samtidigt som han och Cat satt och pratade, de hade som en egen liten bubbla.
"Din klänning är fin" sa Dan mitt i dansen.
"Tack" sa jag och rodnade.
Där kom en hårdrocks låt och vi började headbanga. Dan skrattade åt mig och jag bara log sedan fortsatte jag. Efter den låten kom en lugn låt. Jag visste inte vad jag skulle göra.
"Kan jag få ta över?" hörde jag en bekant röst säga vänligt.
"Självklart" sa Dan och log stort innan han gick.
Harry ställde sig framför mig. Jag log och hans blå/gröna ögon glittrade.
"Hur mår du?" frågade han och jag vilade mitt huvud mot hans axel.
"Bättre än någonsin" sa jag och kysste honom på kinden.
"Kommer du bra överens med bandet?" frågade han sarkastiskt.
"Nej, vi är värsta ovännerna" skämtade jag tillbaka.
"Va bra, då vet jag att du inte kommer gå till någon av dom och be om en kyss" sa han och skrattade lite.
"Nej det hade jag inte gjort iallafall, däremot skulle jag vilja be dig om en" sa jag och lutade huvudet bakåt. Han pressade sina läppar mot mina och det slog gnistor om våra munnar.
"Jag älskar dig Harry" sa jag.
"Jag älskar dig med Ellinor" sa han och kysste mig igen.
"Får vi vara med?" sa Niall som kom upp bakom Harry med Alice i ena handen.
"Såklart" sa jag och skrattade.
Den lugna låten tog slut och en partylåt började spelas i de överdrivet stora högtalarna. Vi började hoppa upp och ner och då kom Zayn och Emelie också till oss. Vi hade så kul och till sist kom Max, Dan, Chris och Matt också och började hoppa.


Liams perspektiv:

Jag stod och pratade med Daniel. Louis gick för att dansa med de andra som stod och hoppade mitt i lokalen.
"Var är din kompis, hon där Cat?" frågade Daniel.
"Jag vet inte sist jag kollade satt hon och pratade med sångaren i bandet" sa jag lugnt men inom mig var jag avundsjuk.
Jag ville dansa med henne egentligen men vågade inte störa henne. Orden hon sa innan ekade i mitt huvud, 'Jag älskar dig Liam'. Jag visste att hon inte menade på det sättet men jag ville tro att det var så. Jeremy var en skitstövel som jag hade räknat ut för länge sen. Jag var rätt så glad att de inte blev ihop. Inte bara för att han var en skitstövel utan också för att det ökade mina chanser att få henne. Men nu satt hon ju med Josh. Sångaren i hennes favoritband. Klart att hon skulle bli tillsammans med honom om hon fick chansen.
"Ska du inte dansa med henne?" frågade Daniel.
"Nej, hon.. vill nog inte" sa jag och kollade ner i marken.
"Men du vill" sa han och flinade.
"Vad får dig att tro det?" sa jag förvånat.
"Du kollar på henne på samma sätt som jag kollade på mitt ex" sa han.
"Men jag och Cat är bara vänner" sa jag.
"Inte i ditt huvud ellerhur?" sa han och jag skakade på huvudet.
Han hade ju rätt, men jag tänkte inte berätta det för henne. Jag ville ha henne som vän inget annat. Det skulle bara bli komplicerat med ett förhållande. Hon skulle antagligen få hat och sådana saker om vi blev ihop. Men jag ville ändå dansa med henne.
"Gå och bjud henne på en dans nu" uppmanade Daniel.
Jag nickade och började gå mot bordet som Josh och Cat satt vid. Jag tog tre djupa andetag innan jag gick fram. Deras blickar vändes mot mig.

"Ehm, jag skulle bara fråga om jag fick låna Cat lite, kanske för en dans?" jag jag med huvudet mot Josh.
Han log och nickade.
"Varsågod" sa han och log.
Cat reste sig upp direkt och vi gick mot dansgolvet. Vi ställde oss en bit från de andra. Ännu en lugn låt kom på. Jag ville inte ha en lugn låt, att vara nära skulle göra allt svårare. Hon la sina armar runt min hals och jag förstod att det var försent att dra sig ur. Jag la mina armar på hennes rygg. Vi stod en bit ifrån varann och det såg säkert konstigt ut. Hon kom lite närmare och mitt hjärta slog ett extra slag.
"Så vad tycker du om honom?" frågade jag Cat och menade Josh.
"Han är jättesnäll och gullig" sa hon och skrattade lite.
"Bättre än Jeremy?" frågade jag.
"Mycket" sa hon och skrattade.
"Han kommer väl inte ta min plats som din bästa kompis hoppas jag" sa jag på skoj.
"Nej ingen kommer ta den platsen vad som än händer" sa hon och gav mig ett varmt leende.
"Är han pojkvänsmaterial eller?" frågade jag och vickade på ögonbrynen.
"Han är ju det men han kommer aldrig bli min pojkvän" sa hon och skrattade.
"Varför inte det?" frågade jag.
"Han kommer aldrig gilla mig på det sättet, han är ju känd och har 1000 tjejer efter sig varje dag, plus att han inte bor här" sa hon.
"Jag tror han skulle kunna gilla dig" sa jag.
Jag hade ju också tjejer efter mig men jag hade bara ögon för henne. Det kanske Josh också hade och då skulle han få chansen innan mig eftersom jag alltid tog mig själv sist.
"Inte en chans, även om han skulle göra det så vill jag inte" sa hon.
"Varför nu inte det då?" frågade jag.
"Nej, jag känner knappt honom, vi har vara träffats ikväll, sen som jag sa så bor han inte här så vi kommer aldrig träffas, jag vill ha en pojkvän som jag kan krama och mysa med när jag vill" sa hon.
Det kan vara jag, tänkte jag men slog direkt bort tanken. Musiken tog slut och hon gav mig världens varmaste kram. Sedan tog hon min hand och gick mot bordet där Josh satt och knappade på sin mobil.
"Josh, du borde prata med Liam, ni skulle bli bra vänner... Fast sno inte honom från mig för han är MIN bästa älskade vän, okej?" sa Cat och både jag och Josh började skratta.

Cats perspektiv:

Jag stod bredvid Jeremy. Han stod så nära att jag bara skulle kunna sträcka ut min hand för att ta hans. Liam stod en liten bit bort och kollade mot oss. Jag log och han log tillbaka. Han började gå mot oss med Louis bakom sig.
"Dom är ju sjukt bra!" skrek Liam för att överrösta musiken.
"Nej, vem lyssnar på sånt här" skrek Jeremy tillbaka.
Jag kände att jag blev lite arg.
"JAG!" skrek jag och han kollade på mig.
"Seriöst?" skrek han.
"Ehh ja, de är ju typ bäst i världen!" skrek jag tillbaka och kände att jag var irriterad.
"Vad är det du tycker om med dom ens?" frågade han och lyfte ena ögonbrynet.
"Musiken!" skrek jag.
"Det är ju skitdåligt!" han kollade bort.
"Sångaren är ju snyggare än dig iallafall" sa jag riktigt irriterat och kollade sedan mot Josh.
"Skämtar du? Han är ju sjukt ful, och hur fan kam du säga att han är snyggare än mig? Jag är fan riktigt jävla snygg" skrek han argt.
Jag skrattade för mig själv, vem fan trodde han att han var? Han var snygg innan han sa så, nu var han bara en vanlig kille. Jag började gilla honom men när han sa så sjönk han i mina ögon. Jag kunde ju inte bli tillsammans med en kille som gillade sig själv mer än mig. Jag ledde mina steg där ifrån, jag tänkte fan heller vara i närheten av det egot igen.

Jag stod nära scenen nu. Jag kunde kolla på Josh och hans fina ansikte hur mycket jag ville. Jag kände hur någon la sin hand på min axel. Jag hoppade till lite men vände mig inte om eftersom jag trodde det var Jeremy.
"Är du sur på mig med?" frågade en välbekant röst.
Jag vände mig om och såg att Louis log mot mig. Jag skrattade och skakade på huvudet.
"Vem var den tönten?" frågade han och menade Jeremy.
"Mim förälskelse" sa jag och himlade med ögonen.
"På riktigt? Jag trodde du hade bättre smak än en självisk brat" sa han och skrattade.
"Jag har det nu!" sa jag och instämde i skrattet.
"Jag måste hålla med dig, sångaren är snyggare än honom" sa han allvarligt och jag fick ett skrattanfall.
Jag märkte att musiken slutade spelas och mitt skratt ekade i hela lokalen. Jag kollade upp och såg att alla stirrade på mig. Jag blev röd i ansiktet. Jag kollade mot scenen och såg att Josh kollade rakt på mig med ett leende på läpparna. Mitt hjärta slog ett extra slag och mina kinder blev varmare. Alla började skratta med mig och sedan började de spela på nästa låt.
"Såg du som han kollade på dig?" sa Louis med en tjejröst och satte ena handen för munnen.
Han började hoppa upp och ner. Jag började skratta så mycket att jag var tvungen att sätta mig ner. Louis satte sig bredvid mig på golvet. Jag märkte att ännu en person satte sig vid min andra sida. Jag kollade dit och såg Liam.
"Vad är det som är kul?" sa han med ett stort leende.
"Louis!" sa jag och skrattade och han instämde.
"Jag slängde ut Jeremy, förlåt om du blir sur" sa han sedan allvarligt.
"Nej, det är bara bra" sa jag och skrattade.
"Liam, skulle inte du föra så att Cat fick träffa bandet sen?" frågade Louis innan han reste sig upp.
"Jo det är fixat, efter den sista låten" sa han och log mot mig.
"På riktigt? Jag älskar dig Liam" sa jag och lutade mig fram för att ge honom en kram.
Det kanske lät konstigt i hans öron men han var ju faktiskt den bästa vännen jag hade och jag älskade honom för det. När jag släppte honom reste jag mig upp och märkte att Louis hade gått bort till Harry. Jag hjälpte Liam upp och vi stod och kollade på bandet.
"Sista låten, Jaws On The Floor!" skrek Josh i mikrofonen.
Jag hoppade upp och ner lite lätt eftersom jag inte ville bryta klacken. Det var min favoritlåt och jag ville bara skrika med i texten men var tyst för att höra dom spela den. Liam tog min hand och ledde bort mig från där vi stod och ännu närmare scenen. När vi kom fram stod Ellinor där.
"Hej!" skrek jag och log.
"Heeej!!" skrek hon överlyckligt.
"Grattis" skrek jag.
"Taaaack" hon var verkligen lika glad som jag över att You Me At Six var där.
"Dom är världens bästa band!" skrek jag.
"Menat du!!" skrek hon tillbaka innan hon tog min hand och vi började hoppa upp och ner.
Vi sjöng med i sista versen och sedan var den slut. Mitt hjärta slog hårt. Tänk att jag skulle få träffa mina idoler. De tackade publiken innan de började gå mot oss. Ellinor kollade på mig med nervositet i blicken. Antagligen såg jag likadan ut. Liam gick först fram och skakade hand med dom innan han han presenterade oss. De visste ju redan vem Ellinor var men inte jag, vilket jag aldrig skulle tro att de någonsin skulle göra.

"Nu ska jag få en kram!" sa Dan och gick fram till Ellinor.
Han lyfte upp henne och snurrade henne två varv. Hon skrattade, Dan var underbar.
"Grattis" sa han när han släppte ner henne och satte hans keps på hennes huvud.
"Tack!" sa hon och log stort.
"Den kanske är lite svettig men ändå" skrattade han.
Jag kände hur någon kollade på mig och vände huvudet mot de andra killarna. Jag såg att Josh precis vände bort huvudet när jag kollade dit. Jag rodnade men sedan kom jag på att jag nog bara inbillade mig.
"Detta är min kompis Cat" sa Liam och allas blickar vändes mot mig.
Chris kom fram först, jag som trodde att han var den blyga av dom.
"Hej!" sa han och gav mig en kram.
Jag kramade tillbaka och log. Han var så söt. Efter det kom Dan fram och gav mig en kram. Sen Max och Matt. Sist var det bara Josh kvar. Mitt hjärta stannade när jag såg hans leende mot mig. Jag kunde inte motstå att le tillbaka. Han ställde sig en liten bit ifrån mig.
"Hej" sa han.
"Hej" sa jag och skrattade lite.
"Du har ett fint skratt" sa han och jag rodnade när jag kom på att han stirrade på mig innan när jag fick ett skrattanfall.
"Inte precis" sa jag och kollade på Liam som nickade av någon anledning.
De andra gick med Ellinor för att ta något att dricka med av någon anledning stannade Josh. Varför gjorde han det. Varför gav inte han mig en snabb kram sen gick vidare med födelsedagsbarnet? Många frågor i mitt huvud.
"Jag ska bara på toa" sa Liam och blinkade mot mig.
Jag kunde inre undgå att skratta. Josh kollade på mig med en konstig blick. Mitt i allt kom jag att tänka på att mina fötter gjorde ont. När jag och Ellinor stod och hoppade fick jag ont. Jag var inte van vid att ha klackskor. Det var bara när det var speciella fester.
"Ehm, jag måste ta av mina skor" sa jag lite nervöst.
Jag tog av skorna, va skönt det var. Jag hörde att Josh skrattade.
"Vad?" sa jag och lyfte ena ögonbrynet.
"Va kort du blev" sa han.
"Mehh" klagade jag på låtsas.
"Ska vi ta något att dricka eller?" frågade han och jag nickade.
Vi gick för att ta dricka och jag tänkte gå mot stolarna där de andra satt men Josh drog i min arm och började gå mot ett par andra stolar. Varför gjorde han så? Han kände ju inte mig, jag kunde ju vara en mördare. Jag skrattade åt den tanken. En mördare med röd klänning och klackskor. Vilken bild jag fick i huvudet. Han satte sig på en av stolarna och jag satte mig bredvid honom.
"Vad tyckte du?" frågade han och syftade på spelningen.
"Grym!" skrek jag.
"Det var ju bra" sa han och skrattade.
Var detta på riktigt? Satt jag med Josh och pratade som om han var en vanlig människa, han var ju min förebild. Men han var ju egentligen en vanlig kille, jag ville inte behandla honom som om han inte var det för då skulle det bli konstigt.
"Ehm.." började han lite nervöst.
"Kan jag få ditt nummer?" frågade han efter en stunds tystnad.
Jag blinkade några gånger. Vad varder med sångare och mitt nummer?
"Visst" sa jag chockat.
Jag skrev in mitt nummer i hans mobil och han la in sitt på min mobil. Vi satt tysta ett tag, ingen vågade precis prata.

"CAT!" skrek en välbekant röst.
Jag hajade till. Hade inte Liam slängt ut honom? Jeremy stod en liten bit bort med ett hotfullt leende. Det högg lite i hjärtat, han var berusad det såg man på långa vägar. Han stirrade rakt in i mina ögon och jag kände hur iskall jag blev. Han kom närmare och jag tryckte mig mot väggen.
"Din jävel, jag ska döda dig!" sa han och nu var han nära.
Jag kände hur rädd jag verkligen blev.
"Ingen säger att jag är ful" sa han och jag hörde hur Josh skrattade.
"Du är ju ful" sa Josh retfullt.
Jeremys blick vändes mot Josh. Hans ögon blev svarta.
"Håll käften!" skrek Jeremy.
"Visst, men du låter fan henne vara, gå på någon i din egen storlek istället" sa Josh med retfull ton i rösten.
"Eller det är du inte stark nog till att göra?" sa Josh och man kunde höra hur han skrattade inom sig.
Han gick mot Josh. Han höjde knytnäven.
"Du kan bara dra nu" hörde jag Liam säga bakom Jeremy.
Jeremy vände sig om. Liam stod med Paul bredvid sig. Paul gick fram för att ta tag i Jeremy och sedan var han borta.
"Tack" mimade jag till Liam innan han gick sin väg.
"Vem var den idioten?" frågade Josh och syftade på Jeremy.
"Min föredetta förälskelse" sa jag.
"Tur att han inte är det nu då" sa Josh och log ett lekfullt leende.
Kunde man bli mer prefekt.
"Tack förresten" sa jag och han vara log.
Vi reste oss upp. Jag gav honom en kram. Han kramade tillbaka och när jag skulle dra ifrån så höll han fast.
"Kan vi inte dansa?" frågade han och lutade sig sedan bakåt.
"Ehm, jag kan inte dansa" sa jag.
"Inte jag heller, kom" sa han och drog mig ut på dansgolvet.
han började dansa och jag började skratta. Det såg så roligt ut. En lugn låt kom på och jag började få där ifrån.
"Vart ska du?" frågade han och drog mig närmare sig.
Jag kände hur röd jag blev i ansiktet, vilken tur att det var rätt så mörk så det inte syntes. Han la sina händer på min rygg. En varm känsla kom i hela min kropp när han rörde mig. När jag bara stod där utan att göra något. Tog han mina händer och la dom på hans axlar. Jag skrattade och började gunga till musiken. Vad var det som hände? Detta hände vara i drömmar. Det var inte riktigt. Han la sitt huvud på min axel. Vi stod där och gungade tills låten var slut.
"Tack för dansen" sa han och pussade mig på kinden.
Gud va jag var röd nu. Jag kunde slå vad om att han såg det.
"Ska vi gå till de andra?" frågade jag med skakig röst.
"Visst" sa han och tog min hand.




______________________________________________________
Detta är part 2 det kommer komma en part 3 också!! :) Hoppas det blir bra :)
//K

Ellinors perspektiv:

Jag hade inte hört ifrån eller sett Harry på hela dagen. Var han sur på mig? Han ville ju inte prata med mig igår och nu var han borta. Det var min födelsedag, inte för att jag brydde mig men jag var orolig för Harry. Ingen av de andra hade sett honom heller. Han måste ha stuckit tidigt eftersom han inte var hemma när jag vaknade vid 9. Han svarade inte när jag ringde heller. Jag började tänka efter vad jag kunde ha gjort fel. Var det för att jag vann över honom på FIFA? Nej ingen kunde bli så sur för det. Eller? Nej det kunde man inte. Var det för att jag gick med Daniel? Det måste det vara. Jag kände hur en tår föll från min kind. Han kunde väl inte tro något sånt? Jo det är väl klart, jag hade blivit avundsjuk om han gick iväg med en annan tjej.

"Ellinor?" det knackade på dörren och jag torkade snabbt bort mina tårar.
Alice kom in i rummet.
"Har du fortfarande pyjamas? Kom ner en liten stund du har suttit här uppe i flera timmar nu" sa hon och tog min hand.
Jag reste mig och gick ner för trappan. Emelie satt i köket med ett inslaget paket.
"Grattis!" sa hon och kramade mig.
Alice gjorde detsamma och jag log. Dom kom ihåg att jag fyllde år. Jag kände lite glädje inom mig. Emelie sträckte fram det rätt så stora paketet till mig och jag tog emot det.
"Ni hade inte behövt köpa något" sa jag och de nickade.
Jag började slita av pappret och kom fram till en låda. Jag lyfte locket på lådan och där låg en klänning. Den var vacker. Den var mörkblå och halvlång. Mitt leende blev större och jag slängde mig runt halsen på dom.
"Tack så mycket, jag älskar er!" sa jag och de började skratta.
"Gå och gör dig klar, vi ska ut och äta och du ska ha den klänningen på dig" sa Alice och jag nickade.
"Var är killarna förresten?" frågade jag och kollade undrande på dom.
"De skulle iväg till Liams kompis Rick" sa Emelie snabbt precis som om hon hande övat in att säga det.
Jag la inte energi på att fråga varför så jag log bara och ledde mina steg upp mot trappan och in till badrummet.

Jag tog en rätt lång dusch. Jag tänkte på Harry och undrade om något kanske kunde ha hänt honom? Nej, då skulle nog de andra killarna fått reda på det. Han kanske träffade någon annan tjej. Tanken på det fick mig att må illa. Tänk så var det så? Tårarna började rinna. Jag stängde av duschen och steg ut. Jag tog handduken runt mig och gick till mitt rum. Först fönade jag håret och sedan lockade jag det. Jag brukade ha det platt men det var ju ändå min födelsedag. Jag skulle inte tänka på att Harry hade någon annan utan jag skulle ha kul med mina bästa vänner och njuta av kvällen.
"Ellinor, vi ska vara där om 30 minuter, skynda dig lite" skrek Alice från nedanvåningen.
Jag drog snabbt mascara över ögonfransarna och tog sedan på mig klänningen. Den passade perfekt. Jag kollade i spegeln, det såg rätt bra ut. Jag tog mina svarta klackskor från garderoben innan jag gick ner till Alice och Emelie. De stod med öppna munnar när jag kom ner för trappan och jag skrattade bara. De hade också bytt kläder. Alice hade en svart klänning som nådde till knäna, precis som mig, och Emelie hade en lila lite längre. Jag log mot dom innan vi gick ut till taxin som stod och väntade på oss.
"Vart ska vi?" frågade jag.
"Det är något nytt ställe, vi ska prova det" sa Emelie och Alice nickade.
Taxin började rulla utan att bi hade sagt någon adress. Det var rätt skumt men de kanske hade sagt adressen r de beställde taxin tänkte jag och brydde mig inte så mycket. Jag tog upp mobilen från min lilla väska för att se om någon hade skickat eller ringt. Kanske Harry. Men inget. Helt tomt.

Vi stannade i en rätt så mörk gränd där det bara fanns en gatulampa. Det säg rätt övergivet ut. Kunde det ligga en resturang här? Jag påpekade inget utan följde bara efter Emelie och Alice eftersom de verkade ha koll på läget. Vi stod nu framför en stor dörr.
"Är vi verkligen rätt?" frågade jag när det verkade helt dött.
"Ja det ska vara här" sa Alice och öppnade sakta dörren.
Det var mörkt där inne och jag blev lite orolig. Vad hände egentligen? Detta var ingen resturang. Emelie och Alice gick in.
"Men vänta, detta är inte rätt" sa jag men de var redan inne.
Jag gick efter dom eftersom gränden utanför skrämde mig mer än det mörka rummet. Jag kunde inte se något Emelie och Alice var borta.
"Emelie? Alice?" sa jag skräckslaget.
Helt plötsligt hörde jag andetag. Jag blev rädd. En lampa tändes mot andra delen av rummet, en spotlight. Jag kisade dit. Där var instrument och en mikrofon. Jag såg någon röra sig där. Helt plötsligt hörde jag hur någon började spela på en gitarr, sedan trummor och sist bas. Jag gick lite närmare för att se vem det var.
"Happy Birthday To You!" en röst hördes.
Jag kände så väl igen den rösten. Men var ifrån? Mitt hjärta stannade. Det lät precis som... En kille ställde sig i spotlight ljuset. Hans bruna vilda hår stod åt alla håll. Jag kollade med stora ögon. Det var ju... Josh! Josh som i Josh Franceschi. Det kunde inte var möjlig. Jag drömde. Jag nöp mig själv med det gjorde ont. Det kom mer ljus mot scenen och jag såg de andra i bandet. Max, Chris, Matt och Dan på trummor med kepsen bakochfram. Vad var detta?
"Happy Birthday To You, Happy Birthday dear Ellinor, Happy Birthday To Yooooou!!" det var fler som sjöng nu.
Inte bara några utan många. Alla lampor tändes och jag såg en massa människor. Jag såg Liam och Louis stå vid scenen. Zayn och Emelie stod en bit bort och bredvid dom stod Alice och Niall. Jag såg Vincent stå och le mot mig. Där var så mycket folk, jag kunde bara urskilja vissa. Daniel stod nu vid Liam och Louis tillsammans med Cat och en annan kille. Jag var i chock. Jag kände en tår åka ner för min kind igen. Jag kände hur någon omfamnade mig bakifrån.
"Grattis älsklig" hörde jag Harry viska i mitt öra.
Jag vände mig snabbt om. Hade han gjort allt detta för mig? Jag kollade in i hans ögon.
"Jag älskar dig" sa jag och kysste honom.
Alla började jubla och jag blev röd i ansiktet. Musiken började spela och kg hörde direkt att det var No One Does It Better. Lamporna blev svagare och gick över till discoljus. Allt var prefekt.
"Får jag en dans?" skrattade Harry fram.
Jag nickade bara och la mina armar på hans axlar. Vi gungade i takt till musiken.

"Kan jag få upp Ellinor på scenen tack" hörde jag Josh säga i mikrofonen.
Jag fick panik. Jag kunde ju inte bara gå upp där och stå med dom på scenen. De var ju så perfekta så kommer jag och förstör. Harry tog min hand och ledde mig fram. Jag kände hur mitt hjärta dunkade hårdare. När Harry släppte min hand kollade jag upp mot trappan. Josh sträckte ut sin hand mot mig. Jag log osäkert och tog den. När jag rörde honom kändes det overkligt, det var allt jag drömde om innan jag träffade Harry. Att Josh skulle hålla min hand eller att jag och Dan var ett par.
"Grattis!" skrek Josh och gav mig en varm kram.
De andra kilarna kom fram och gav mig varsin kram. Alla utom Dan som satt kvar bakom sitt trumset. Jag blev lite besviken men vem bryr sig när jag hade väldens bästa kväll. Precis innan jag skulle gå ner från scenen skrek Dan till mig.
"Tro inte du kommer undan, efter denna låten kommer jag ner och kramar dig" skrek han och blinkade med ena ögat.
Jag skrattade och gick fram till Harry och gav honom ännu en kyss. Bakom mig började You Me At Six spela Save It For The Bedroom och då fick både jag och Harry ett skrattanfall.

Del blev en rätt så lång kväll, Cat och Daniel var tvungna att åka hem eftersom de skulle till jobb och skola imorgon. Emelie och Alice hade tagit ledigt av någon anledning jag inte visste. Jag låg i sängen och väntade på att Harry skulle komma tillbaka från toaletten. Jag myste ner mig i sängen och borrade ner huvudet i kudden för att ligga skönt. När Harry kom tillbaka skulle jag berätta att Daniel kanske kunde fixa ett jobb till mig.

Efter en stund kom Harry in i rummet och la sig direkt ner i sängen. Han vände sig så att han hade huvudet ifrån mig vilket han aldrig brukade ha.
"Harry?" sa jag för att berätta om jobbet.
"Snälla kan vi prata imorgon? Jag är jättetrött och vill helst sova" sa han lite irriterat.
"Okej" sa jag.
Jag låg och kollade upp i taket. Vi brukade alltid prata innan vi somnade. Hade jag gjort något? Var han sur på mig?


Harrys perspektiv:

Jag hatade att jag var tvungen att spela sur för att få henne att inte nämna hennes födelsedag imorgon. Jag skulle ju låtsas att jag hade glömt det. Jag hade ställt alarmet på 7 så att jag kom upp tidigt och innan Ellinor, efter det skulle jag åka till lokalen och dekorera och sådana saker. You Me At Six skulle komma och soundcheka vid 10 så jag hade saker och göra tills dess. Resten av tiden hade jag inget planerat mer än att undvika allt som hade med Ellinor att göra.

Klockan ringde jag jag stängde snabbt av den så att Ellinor inte skulle vakna. Jag reste mig sedan långsamt upp och gick ljudlöst ut från rummet. Jag gick in och tog en dusch innan jag gick ner för att åka iväg. När jag kom ner från trappan hörde jag att någon satt i köket och pratade. Jag gick dit för att se vem det var. Liam och Louis satt där och log mot mig när jag kom in.
"Vi hänger med dig så slipper du göra allt själv" sa Liam som en förklaring varför de var uppe så tidigt.
Jag log som tack sedan rörde vi oss mot hallen för att ta på oss skor och åka iväg till lokalen. När vi kom in stod det stolar och bord överallt. Lokalen var stor med grå/vita väggar och trägolv. Vi började med att städa lite. Vi satte bort stolar och bord så att vi fick ett stort dansgolv framför scenen. Vi satte några bord, som vi sedan skulle ha dricka och snacks på, längs väggarna.
"Ska jag och Liam åka och handla? Bandet kommer ju snart så du hinner inte" sa Louis och jag nickade.

De lämnade lokalen och jag hick för att prova högtalarna som vi skulle ha musik i efter att bandet hade spelat sin tid. Jag satte min IPhone i pelarhögtalaren och kollade sedan ihop den med de andra högtalarna som fanns i lokalen. Jag startade en Ed Sheeran låt och ljudet fyllde rummet. Det var högt och det gillade jag. Jag provade sedan lappens vid den lilla scenen, de funkade också. Efter en halvtimmes provande knackade det på den stora dörren. Jag gick det för att öppna, där stod 5 killar med stora leenden.
"Hej, välkomna" sa jag och log minst lika stort tillbaka.
De kom in i lokalen efter mig och kg vände mig om.
"Jag är Harry" sa jag och sträckte fram handen till den ena.
"Hej, Josh, sångare i bandet" sa han och log.
Jag gick till nästa.
"Dan, trummis" sa han.
"Chris, gitarrist" sa nästa och log bakom sitt långa hår.
"Jag är Matt och jag spelar bas" sa den fjärde glatt.
"Jag heter Max, bakgrundssångare och gitarrist" sa den sista som verkade rutigt rolig även om jag inte kände honom.
Han spred liksom glädje och log hela tiden.
"Ja ni kan prova ljudet, jag vet inte om trummorna är bra" sa jag osäkert.
"Det är lugnt, jag tar med egna sen" sa Dan som hade brunt hår och en keps bakochfram på huvudet.
"Va bra" sa jag och satte mig på en stol medan de gick upp på scenen.
De satte i sladdarna från förstärkarna till sina gitarrer och basen och sedan började de spela. Musiken gitarrspelandet fyllde rummet och jag log. Redan där lät det bra, trummorna och basen hängde med sedan började Josh sjunga. Jag satt och lyssnade på hans ljuva stämma. Hans röst var fantastiskt bra, de andra såg också ut att ha så roligt när de spelade. Där var hela tiden ett leende på Max läppar som jag trodde det skulle vara.

Efter första låten stoppade de och kollade på mig.
"Hur lät det?" frågade Josh.
"Sjukt bra" sa jag och klappade.
De skrattade lite och log. De började på en annan låt och i mitten på den kom Louis och Liam tillbaka med hur många kassar som helst. De släppte påsarna på golvet och satte sig på varsin stol bredvid mig. När de hade spelat några låtar kom de ner från scenen och kom fram till oss. Louis och Liam presenterade sig och vi började prata lite. De var hur trevliga som helst.
"Så hur hade ni tänkt er sen ikväll då?" frågade Chris.
"Jo, min flickvän Ellinor fyller år, vi har fixat denna festen utan att hon vet om det, ni är hennes absoluta favoritband och hon kommer säkert flippa när hon ser er" sa jag och skrattade lite innan jag fortsatte.
"När hon kommer in så ska alla vara helt tysta och det ska vara släckt, om ni kanske kunde börja sjunga Happy Birthday till henne och så har vi bara ljus mot er?" sa jag frågade.
"Ja riktigt bra idé!!" sa Matt och de andra instämde.
"Förlåt att vi avbryter nu men Harry, vi måste tillbaka innan Ellinor misstänker att du är med oss, vi ses sen" sa Louis och jag nickade.
De lämnade lokalen och nu var det bara jag och You Me At Six kvar. Min mobil började ringa och jag tog upp den. Ellinors ansikte lös upp på skärmen. Jag ville så gärna svara men lör det ringa.
"Är det hon?" frågade Dan.
"Ja" sa jag och log.
"Ska du ignorera henne hela dagen?" frågade Max och kom upp bredvid mig.
"Ja" sa jag och mitt leende försvann lite.
"Du kan ju hänga med oss till hotellet och spela FIFA!" sa Josh
"Det hade varit kul" sa jag och de nickade.

Jag satte all dricka till rätta innan vi gick ut till deras buss och åkte till deras hotell.
"Etta spela" skrek Max när vi kom in på Chris rum.
"Då kan du och Harry börja så fixar jag något att dricka" sa Matt.
Vi satte oss i den gigantiska soffan och startade xboxet. Det blev lika första matchen och sedan var det de andras tur att spela. Matt kom med cola och alla började prata med varann. Jag och Max hade mycket gemensamt och Josh också. När vi hade spelat flera matcher var klockan 13 och vi bestämde att vi skulle beställa något att äta. Vi bestämde oss för att ta kinamat och vid 13.30 satt vi vid bordet alla 6 och började äta.
"Er musik är riktigt grym" sa jag.
"Tack, det betyder mycket att hörda det från en så känd artist som du" sa Max och de andra instämde.
"Sjukt att ni sålde ut MSG på mindre än en timme" sa Josh och jag log.
Det var faktiskt rätt sjukt, det hade man inte trott. Vi satt och pratade en lång stund innan det var dags att åka till lokalen igen för att fixa det sista.
"Vi kan hänga med och hjälpa dig" sa Chris.
"Tack det vore snällt" sa jag och alla började ta på sig ytterkläder igen.

Alice perspektiv:

Vi hade fått information om vad vi skulle göra imorgon. Jag tyckte idén var toppen. Det var ett plus att Louis och Harry hade fått dit hennes favoritband. Jag var i min egen värld när bollen kom mot mig, jag hann reagera och började trixa med den och skjuta den på volly mot Zayn som blv förvånad och tog ner bollen vid sina fötter.
"Wow" sa han och jag märkte att alla stirrade på mig.
"Vad är det?" sa jag oskyldigt.
"Varför har du inte berättat för din pojkvän att du äger på fotboll?" sa Niall och jag började skratta.
"Jag visste inte, har inte spelat så mycket, mest FIFA" sa jag och alla började skratta.
"Jag kom på den bästa idén nu bara för det!!" sa Louis och allas blickar vändes mot honom.
"Vi har en FIFA turnering" sa han.
"Jaaaaa!!!" skrek alla och började hoppa.
"Men vi stannar väl här lite till?" frågade Emelie.
"Ja det är väl klart" sa Louis.
"Vi kan väl gå och äta nu" klagade Niall.

Vi gick mot Liam och Cat som satt och pratade. Dom hade blivit mycket bra vänner och Cat var en riktigt snäll tjej. Hon var öppen och pratade mycket, skrattade och verkade trivas i vårt sällskap. Ellinor gick och hämtade korgen med mat och alla började hugga in.
"Liam vi ska ha en FIFA turnering när vi kommer hem!!" sa Harry överlyckligt.
"Ja, va grymt" sa han och tog en klunk dricka.
"Cat, du är väl också med?" frågade Niall.
"Nja, jag kan inte spela" sa hon och rodnade.
"Det är lugnt, jag kam hjälpa dig" sa Louis och blinkade med ena ögat.
Hon började skratta och nickade sedan.
"Isåfall kan jag ju vara med" sa hon skämtsamt.
"Ja vi åker direkt när vi ht ätit så vi kan ha en helkväll med bara spel" sa Niall och alla höll med.
Vi åt fort och efter en liten stund satt vi i bilarna påväg hem. Eller ja, hem till killarna.
"Alice, ring till Daniel och fråga om han också vill komma" sa Niall och log mot mig.
Jag nickade och tog upp min mobil. Jag hade inte pratat med honom på ett 2 dagar. Det kändes konstigt eftersom vi hade pratat så mycket när han var i Sverige innan han flyttade hit.

Signalerna gick fram och efter en liten stund svarade han.
"Hallå det är Daniel" sa han och jag kände hur glad jag blev av att bara göra hans röst.
"Hej Daniel!" sa jag.
"Alice... Förlåt att jag inte har ringt, bara så du inte tror jag är sur på dig eller något, min andra mobil gick sönder och alla kontakter var ju borta när jag fick den nya.. Jag var tvungen att ringa många samtal för att göra så jag fick ha samma nummer som innan" sa han och andades ut.
"Nej, jag är inte sur, men då vet jag" sa jag och skrattade.
"Va bra, men vad ville du då?" frågade han glatt.
"Niall undrar om du vill komma hem till dom, vi ska ha en FIFA turnering" sa jag och Niall log mot mig när jag sa det.
"Ja, klart jag kommer, när ska jag vara där?" frågade han.
"Vi är där om ungefär 10 minuter så du kan vara där då också" sa jag.
"Okej men då ses vi snart" sa han och vi la på.


Ellinors perspektiv:

Det var min födelsedag imorgon men jag ville inte säga något. Det kändes konstigt eftersom jag aldrig riktigt firat den förr. Mamma och pappa hade ju inte brytt sig om mig, de ända som hade grattat mig var kusinerna med de bodde ju långt bort. Sen hade ju Vincent varit i Irak så han hade ju inte kunnat fira mig. De andra hade antagligen glömt det också eftersom vi inte hade pratat på jättelänge. Jag saknade dom lite. Zebastian var den enda som bodde i New York samtidigt som mig, han och jag var som syskon men sen blev jag ihop med Josh som var Zebastians bästa kompis. Ända sen jag och Josh gjorde slut har han inte hört av sig. Jag brydde mig inte så mycket längre eftersom jag hade Harry nu och bra kompisar.

"Kommer du Ellinor?" frågade Louis.
Jag hade inte märkt att bilen hade stannat och att vi redan var hemma. Jag tog av mig säkerhetsbältet och steg ut från bilen. Daniel stod och väntade på oss när vi kom hem. Antagligen hade Alice ringt honom om FIFA turneringen. Han kramade om alla innan vi gick in i huset. Jag hade inte pratat så mycket med Daniel. Jag var ganska blyg när det gällde att träffa människor som jag inte riktigt kände till, även fast man inte kunde tro det om mig. Han log mot mig och jag besvarade snabbt leendet. Han var ganska söt ändå. Jag hade hört att killarna i Sverige var ganska snygga och nu fick jag ju bevis. Jag log åt den fåniga tanken.
"Vem ska börja spela?" frågade Niall.
"Jag!" skrek Harry.
"Okej vi har bara fyra kontroller så några får stå över" sa Louis.
"Jag kan stå över!" sa jag.
"Jag vill spela" sa Alice.
"Då gör vi såhär, Harry, Alice, Liam och Cat börjar spela" sa Louis.
"Jag kan gå och köpa läsk eller något" sa jag.
"Men du får inte gå själv" sa Harry och kollade oroligt på mig.
"Jo jag klarat mig" sa jag.
"Jag kan hänga med" sa Daniel plötsligt.
Jag log och vi gick för att ta på oss ytterkläder.

Vi gick till närmaste affär. På vägen dit var vi ganska tysta. Ingen vågade riktigt säga något även om man märkte att båda ville säga något. I affären sprang Daniel runt och fick mig att skratta, han sa torra skämt som jag skrattade åt och nu förstod jag varför Alice hade honom som vän.
"Jag betalar" sa han när vi gick till kassan med all läsa och chips.
"Nej, det för jag" sa jag.
"Ska vi slå vad?" sa han och drog korgen från min hand och sprang till kassan.
Jag skrattade och han bara stod och log som en idiot.
Vi pratade mycket på vägen tillbaka. Han berättade om hur han och Alice blev vänner och om hans pappa. Han berättade hur det var i Sverige och hur mycket bättre det var här. Han frågade hur jag träffade Harry och jag berättade hela den historien. Daniel var en trevlig kille. Konstigt att han inte hade flickvän. Eller hade han det?
"Men varför har du ingen flickvän?" frågade jag utan att tänka.
"Jag hade en i Sverige men hon hittade en bättre än mig så jag blev dumpad" sa han.
"Nej men vad sjuk i huvudet hon kan vara då" sa jag och han log.
"Jag ska tänka på mitt jobb nu istället för förhållanden" sa han och jag skrattade.
"Ja, jag behöver ett jobb" sa jag och kollade ner i marken och kom tillbaka på tankarna att jag levde hos killarna och jag ville inte göra det mer, inte utan att betala för det.
"Där ska vara en tjänst ledig på mitt jobb, jag kan fråga dom sen kan jag ringa dig" sa han och jag log.
"Tack så jättemycket.. Ehm, vad är det du jobbat med?" frågade jag och han skrattade.
"Fotografering" sa han och log.
"Jag älskar att fotografera" sa jag och vi gick in i huset som vi nu hade kommit fram till.
"ELLINOR!!! JAG VANN!!!" skrek Harry och sprang ut i hallen för att ge mig en kyss. Jag kramade honom och log.
"Grattis älskling, nu vill jag spela så jag också kan vinna!" sa jag och alla började skratta.

Liams perspektiv:

Jag somnade efter att Cat hade visat mig smset. Jag vaknade att hon låg så nära mig att jag bara kunde sträcka ut armen så hade jag den runt henne. Jag ville inte röra mig. Jag ville njuta av stunden att ha henne nära. Jag låg där och andades in hennes doft. Hon började röra sig lite och jag stängde mina ögon för att låtsas sova. När jag märkte att hon vände sig mot mig öppnade jag sakta ögonen. Hon låg närmare nu och hennes huvud var ca 10 centimeter ifrån mitt. Hon sov fortfarande. Hennes mascara hade smetats ut lite och jag log. Hon var gullig.

Jag låg där en stund och bara kollade på henne. Plötsligt öppnades dörren till rummet och Louis kom in.
"Vakna!" skrek han.
Cat vaknade med ett ryck och Louis sprang skrattandes ut. Hon kollade sig förvirrat omkring och jag låtsades vara lika förvirrad. När hon upptäckte det lilla mellanrummet mellan oss rullade hon ända ut till kanten.
"Förlåt" sa hon och rodnade lite.
Jag skrattade.
"Ingen fara" sa jag.
Jag drog av mig täcket och Cat gjorde detsamma. Hon tog sin mobil som låg på golvet. När skärmen lös blev hennes leende större. Jag kollade undrade på henne och i samma stund kollade hon in i mina ögon med otrolig glädje.
"Har har skickat till mig igen" nästan skrek hon.
Jag log ett fejkat leende.
"Vad skrev han?" frågade jag.
"Han undrade om jag ville fika med honom" sa hon och ögonen glittrade.
"Svara då!" uppmanade jag henne.
"Jag ska" sa hon och började knappa in ett svar.
Innan vi gick ner kollade hon sig i spegeln som jag hade på rummet.
"Fint" sa hon sarkastiskt och syftade på mascaran runt ögonen och håret som inte var lika platt längre.
"Mycket!" sa jag också sarkastiskt men menade verkligen det.

Vi gick ner för trappan, alla satt i köket och pratade. När vi kom log alla mot oss och vi satte oss på de tomma stolarna. De pratade om vad de skulle göra idag. Ingen hade något riktigt förslag.
"Vi kan kanske åka till en sjö jag känner till, där brukar aldrig vara folk så ni behöver nog inte vara oroliga att någon ska se er" sa Cat och alla sken upp.
"Bra idé!!" sa Niall.
"Kommer ni ihåg sist vi var på stranden? Då hade ju ju gips på benet Alice" sa Zayn och skrattade lite.
"Kul!" sa hon utan glädje men skrattade efter en liten stund ändå.
Alla började göra sig klara och Cat åkte hem för att byta kläder. Kläderna hon hade lånat av mig låg på min säng när jag kom upp där och jag log. Jag tog upp dom och la dom i ena hörnet av rummet istället, det var hennes kläder nu, ifall hon skulle sova här fler gånger utan att ha pyjamas med sig.
"Liam, skynda dig!" skrek Ellinor.
"Jag kommer!" skrek jag och drog snabbt på ett par shorts och en t-shirt. När jag kom ner för trappan stod dörren öppen och det var bara Harry kvar som tig på sina skor.
"Jag kör ena bilen så du får hoppa in i den dör finns plats" sa Harry och jag nickade.
Jag gick ut och där stod Cat också. Hon hade hunnit hit innan vi var på väg och skulle hämta henne.
"Var åker du Liam?" frågade hon.
"Jag åker med Louis" sa jag och Louis gav mig ett stort leende.
"Då gör jag också det" sa Cat och hoppade in i baksätet.
De som åkte i samma bil som mig var. Jag och Cat där bak sen var det Louis och Ellinor där framme.
"Vi får köra först, för det är ju du som kan vägen Cat" sa Louis och rullade ut från uppfarten.
"Tog ni med mat?" frågade jag.
"Vi har Niall med oss, klart vi har mat, han hade inte åkt någonstans utan mat" sa Louis och skrattade.

Cat visade vägen och efter 30-35 minuter var vi framme. Det var en rätt så stor sjö men ingen som var där. Det var helt öde. Det var bra, en lugn och stillsam plats var vad vi behövde. Vi hoppade ut från bilarna och gick ner mot vattnet.
"Det är väl för kallt för att bada nu?" sa Harry.
"Ja det är ju tidig vår men du kan ju prova" sa Cat.
Han gick ännu närmre vattnet och tog av sig skorna samt strumporna. Han fick en rolig min när han doppade tårna.
"Det är för kallt" konstaterade han och kom upp till där vi satt igen.
Niall och Zayn började sparka fotboll och efter en stund kom Emelie, Ellinor, Alice, Harry och Louis också med i spelet.
"Kom Liam, var med, du också Cat" sa Emelie.
"Nej jag orkar inte" sa jag och Cat instämde.
Vi satt där och kollade på när de andra skrattade, vi skrattade också när de gjorde något som såg roligt ut. Cat tog fram sin mobil och la en hårslinga bakom örat.
"Jag ska fika med Jeremy imorgon, hur dags var festen för Ellinor?" frågade hon.
"Jag tror den är vid 6 eller något" sa jag.
"Okej" sa hon och log.
Jag var avundsjuk på Jeremy det kunde jag inte säga att jag inte var men jag ville ju att Cat skulle vara lycklig och det var hon nog med honom. Varför skulle hon vara lycklig om hon var med mig? Jag kunde ju iallafall vara glad för hennes skull, för min skull också för den delen, jag har ju fått en ny bästa kompis. Det var nog bäst att bara släppa allt och var en vän som hon älskat eftersom det var det ända sättet hon någonsin skulle älska mig på.
"Du får hälsa honom från mig, du kan ju bjuda honom på festen också" sa jag och log.
"Jag kan ju fråga honom" sa hon och började knappa på sin mobil.
"Ja han ville följa med" sa hon glatt.
"Va bra" sa jag.
"Jag kan fortfarande inte fatta att You Me At Six kommer dit" sa hon och skrattade.
"Jag kan kanske fixa så att du får träffa dom efteråt också" sa jag för att göra henne ännu gladare.
"Du hat redan gjort så mycket för mig" sa hon och lutade sitt huvud mot min axel.
"Ja men jag kan göra det, som en kompis gåva eller något?" sa jag och hon skrattade.
"Tack Liam" sa hon och gav mig en kram.
"Sångaren, är han snygg?" frågade jag på skoj.
Hon skrattade och släppte mig.
"Gud ja, han är så sjukt snygg, brunt hår, blåa ögon, stora ögonbryn, han är såååååååååååå fin" sa hon och jag skrattade.

Cats perspektiv:

Louis gick till sitt rum och jag var så glad inombords att jag höll på att dö. Jag skulle få se You Me At Six live. Kunde Liam göra mitt liv bättre. Han fixade mycket med Jeremy och nu konserten. Han kollade på mig med lysande ögon.
"Jag såg posterna i ditt rum" sa han och skrattade.
Jag lutade mig fram och gav honom en stor kram. Jag ville bara säga hur mycket han redan betydde för mig men han skulle nog tycka det var konstigt med tanke på att vi bara hade känt varann en kort tid. Ändå hade jag berättat allt om mig och han allt om sig. Så det skulle kanske inte vara så konstigt ändå. Jag släppte honom och han log stort. Ett sånt där Liamleende.

"Ska vi gå och lägga oss eller?" frågade jag efter en stund och gäspade.
"Ja, mitt rum är första dörren när du kommer upp, jag kommer snart, ska bara se klart detta programmet" sa han med blicken fast klistrad mot tv skärmen.
Jag nickade bara och började gå upp för trappan. När jag kom upp gick jag in i Liams rum. Det var rätt stort och mitt i rummet stod en dubbelsäng. Jag stängde dörren efter mig och gick för att lägga mig i sängen. Jag visste inte vilken sida jag skulle ligga på så jag tog bara en. Jag la mig så långt till kanten så möjligt för att jag inte skulle ta upp för mycket av sängen. Jag drog ena täcket över mig och borrade ner huvudet i en av kuddarna. Kudden luktade Liam och jag log åt tanken på att vi skulle sova i samma säng. Sist jag låg i samma säng som en kompis hade jag slagit henne i sömnen. Jag bad till Gud att det inte skulle bli så igen.

Efter 10 minuter öppnades dörren och lätta steg kom fram till sängen.
"Sover du?" viskade Liam.
"Nej" viskade jag tillbaka och skrattade.
"Om du vill kan du låna kläder att sova i av mig" sa han och även om det var mörkt kunde man se hans vita leende.
"Okej" sa jag och drog av täcket igen.
Liam gick till sin garderob och gav mig ett par rutiga pyjamasbyxor och en av hans tröjor. Jag log och tog emot dom. Jag ledde mina steg till badrummet för att byta om. Det gick snabbt och när jag kom tillbaka hade Liam också bytt om och lagt sig under täcket. Jag la mig på andra sidan, ännu en gång så långt ut i kanten så möjligt.
"God natt" sa jag.
"God natt" svarade Liam.
Jag låg länge men kunde inte somna, allt jag kunde tänka på var Jeremy, han hade dansat med mig och haft sina händer på min rygg. Bara tanken fick mig att rysa av välbehag. Han hade lämnat Jenna för att komma och prata med oss. Det hade ryktats om att Jeremy och Jenna var tillsammans, men det var inte sant. Antagligen hade Jenna startat ryktet själv för hon gillade ju Jeremy och tyckte att de passade bra ihop eftersom båda var populära.
"Sover du?" viskade Liam för andra gången.
"Nej, du?" viskade jag.
"Ja jag sover, jag pratar i sömnen" sa han med oseriös röst och skrattade.
Jag började också skratta.
"Jag fattar inte, jag var ju precis jättetrött och nu är jag inte det" sa Liam och jag höll med.
"Jag kan bara tänka på Jeremy" sa jag och log för mig själv.
"Ja ni passar bra ihop" sa han och fick mitt leende att bli ännu större.
Vårt lilla pratande avbröts när min mobil plingade till. Jag undrade vem som skickade sms till mig nu? Kaira skulle ju upp och jobba tidigt och sov säkert redan. Jag tog upp mobilen och ett nummer jag inte kände igen kom upp. Det var ett meddelande. Jag öppnade det lite nervöst.
'Hej Cat, jag hade trevligt i ditt sällskap idag, varför åkte du så tidigt? xx Jeremy' stod det och mitt hjärta stannade.
"Vad är det? Du är ju helt blek" sa Liam och kom lite närmare mig.
"Jeremy skickade precis ett sms till mig" viskade jag högt.
Jag ville bara ställa mig upp och hoppa. Skrika av glädje.
"Vad skrev han?" frågade Liam.
Jag läste smset för honom och han log innan han vände huvudet och la sig på samma plats som innan.
"Vad ska jag svara?" frågade jag.
"Vet inte" sa han bara.

Jag funderade länge och raderade vad jag hade skrivit många gånger.
'Jag hade också trevligt, var tvungen att gå, sorry! x Cat" skrev jag och skickade.
Mitt hjärta bultade i 190 och jag väntade spänt på ett svar. Efter någon minut vibrerade mobilen igen. Med darrande finger, drog jag det längs IPhone skärmen och smset kom upp.
'Vi får göra om det ;) xx Jeremy" stod det bara. Vad menade han med det? Jag la ifrån mig mobilen och tänkte läge. Jag hörde Liams tysta snarkningar bredvid mig och efter en stud var jag också i drömmarnas land.

Zayns perspektiv:

Jag satt med armen runt Emelie. Min fina ängel. Jag kysste henne på kinden och hon fnittrade till som hon alltid gjorde. Vi satt i soffan och skulle sätta på den tredje filmen för idag. Louis satt bredvid mig, Harry och Ellinor satt i andra delen av soffan medan Niall och Alice satt på golvet. Innan vi hann starta filmen öppnades ytterdörren och skratt ekade från hallen. Liam och Cat kom in i vardagsrummet.

"Oj, störde vi?" sa Cat lite nervöst.
"Nejdå, kom och sätt er vi ska just starta en film" sa Harry och log mot henne.
De satte sig bredvid Harry och Ellinor och Niall startade filmen. Alla var inne i filmen när Alice plötsligt nös. Jag kände skrattet bubbla inom mig och jag kunde inte hålla tillbaka det. Jag brast ut i skratt och alla andra instämde.
"Prosit" sa Niall när han hade lugnat ner sig efter skrattanfallet.
"Tack" sa Alice och skrattade.

Efter filmen var alla trötta, klockan var närmare 23 och Niall låg och halvsov på golvet.
"Jag ska kanske gå hem" sa Cat för att bryta tystnaden.
"Nej, du kan inte gå hem nu, det är för sent, du kan ju sova här inatt" sa Harry och Liam instämde.
"Men är ni säkra?" frågade hon.
"Jadå, men antingen får du sova på soffan eller så får du dela säng med Liam" sa Harry trött.
"Det blir nog för trångt i Liams säng" skrattade hon.
"Nej, han har dubbelsäng" sa Louis.
"Men jag kan ändå sova på soffan" sa Cat.
"Nej det får du inte, man får ont i ryggen, du sover i Liams säng punkt slut" sa Louis och Liam gav honom en nervös blick.
Cat kollade på Liam som såg osäker ut helt plötsligt. Jag skrattade för mig själv åt hans ansiktsuttryck.
"Men om du inte vill så..." sa han till henne.
"Det verkar ju inte som om jag har något val" sa hon och ryckte på axlarna.
Jag väckte Emelie som hade somnat på min axel. Hon kollade sig förvirrat omkring.
"Ska vi gå och sova?" frågade jag.
Hon nickade och vi reste oss. Niall och Alice kom efter oss. Harry och Ellinor gick till sitt rum medan Cat, Liam och Louis satt kvar i vardagsrummet.

Louis perspektiv:

Alla gick till sina rum utom Liam, jag och Cat. Jag ville lära känna Cat bättre, jag hade pratat med henne lite på festen men jag ville ändå veta mer om henne. Det jag visste var att hon hade en bror som hade en vän som inte tålde att dricka alkohol.
"Så, hur var festen?" frågade jag.
"Riktigt bra" sa Cat och det märktes att något bra hade hänt.
"Något särskilt som hände?" frågade jag.
"Jag fick dansa och prata med killen jag gillat tack vare Liam" sa hon och log mot Liam.
Jag fattade inte varför han gjorde såhär när han visste att han gillade henne på ett annat sätt än som vän. Kanske gjorde han inte det utan bara jag som hade fått fel uppfattning. Han kanske letade efter nya vänner.
"Bra gjort Liam" sa jag och skrattade lite.
Han log utan glädje, jo han gillade henne, eller? Man visste aldrig med Liam han höll sådana saker inom sig. Kanske när vi var på det där caféet när vi såg Cat första gången såg han en bra vän när han kollade in i hennes ögon. Men det tvivlade jag på, eller? Jag kunde inte bestämma mig. Jag bara tänkte och tänkte.
"Hur är det med din bror?" frågade jag eftersom jag inte kom på något annat att säga.
"Det är bra med honom" sa hon och log.
Jag var trött och skulle gå och lägga mig men var tvungen att berätta för Liam om den hemliga festen för Ellinor.
"Vi ska ha fest för Ellinor på torsdag, hon fyller år då så vi har hyrt en lokal och hennes favoritband kommer" sa jag och kollade på Liam.
"Okej, vilket band?" frågade han.
"You Me At Six" sa jag och Liam bände genast sin blick mot Cat.
Hennes ögon nästan tårades mär jag sa det, jag gissade på att hon gillade dom.
"Japp du får komma" sa Liam och skrattade medan Cat nästan hoppade av glädje.
Jag lämnade dom där och jag ledde mina steg mot mitt rum och min sköna säng.

Liams perspektiv:

Nu var det tisdag, jag hade lovat Cat att följa med på festen hemma hos Jeremy. Jag ville inte dit egentligen men jag kunde ju inte bara svika henne nu. Vi började bli bra vänner och det första man ska göra är ju inte att svika. Jag drog på mig en tröja innan jag gick ner till köket. Jag gjorde en macka och stoppade i munnen. Niall, Alice, Zayn, Emelie, Harry och Ellinor var iväg på frukost. Jag orkade inte gå upp innan och inte Louis heller. Jag gick till vardagsrummet där han satt.
"God morgon" sa jag och satte mig bredvid honom.
"Morrn" sa han och var helt inne i tv programmet.
Jag tog upp min mobil som jag hade i fickan. Jag kollade runt på twitter och svarade lite fans. Plötsligt började mobilen ringa. Det stod Cat på skärmen.

"Hallå?" svarade jag glatt.
"Hej Liam, jag kan inte vänta till ikväll, det kommer bli så grymt" sa hon och fick mig att le ännu mer.
"Ja fast jag kan inte stanna så länge, men du behöver ju inte gå när jag går" sa jag för att inte göra henne besviken.
"Okej" sa hon.
"Jag kan göra så att du får prata mer med Jeremy och så" sa jag och Louis gav mig en konstig blick.
"Det hade varit sjukt, du är bäst Liam, men det vet du ju redan" sa hon och skrattade.

Vi pratade lite och hon frågade mig om vad hon skulle ha på sig precis som om jag visste det. När vi la på kollade Louis på mig och frågade:
"Ska du på fest?"
"Ja, han där Jeremy bjöd mig och Cat, hon vill dit men inte själv så jag får ställa upp" sa jag.


Cats perspektiv:

Jag kunde inte fatta att om mindre än en timme skulle jag vara hemma hos Jeremy. Jag hade pratat med Liam i morse och han sa att han skulle få oss att prata. Liam var som en bästa vän för mig även om vi vara hade känt varann sen helgen. Han ställde upp på allt och fick mig att prata med Jeremy.

Jag kollade in i garderoben. Vad skulle jag ta på mig? Skulle jag köra på svart eller det blev för vardagligt? Jag ägde ju nästan bara svarta kläder. Jag grävde längre in och hittade ett par helblåa jeans. Jag drog dom på mig och så hittade jag en svart tröja med ett grått tryck. Ja det blev lite svart iallafall. Jag gick vidare till smyckelådan och hittade ett par silvriga örhängen och några läderarmband. Sedan drog jag mig till spegeln och satte i plattången i uttaget så att den skulle värmas upp medans jag sminkade mig. Jag tog upp mascaran som låg på skrivbordet och började ta lite på fransarna där nere sedan där uppe. De blev rätt så bra och jag log. Jag gillade inte att ha för mycket smink så det räckte för min del. Efter det satte jag på lite musik i form av Simple Plan innan jag började platta håret. Jag sjöng med i låten. Sån tur var att jag var ensam hemma. Mamma och pappa var hos grannarna och åt middag. När jag hade plattat halva håret ringde det på dörren där nere. Jag sprang dit och utanför stod Liam. Han log stort när jag öppnade.

"Hej" sa jag och gav honom en kram.
"Hej" sa han och kramade tillbaka.
"Jag är inte riktigt klar, du kan komma in sålänge" sa jag och han tog av sina skor.
Vi gick upp till mitt rum och jag sänkte musiken som fortfarande spelades. Han kollade runt i rummet och granskade mina posters. Jag hade många på just Simple Plan men också på You Me At Six och Green Day. Jag fortsatte med att platta håret och tillsist var det något så när platt.
"Nu är jag klar, hur ser det ut?" frågad jag och vände mig från spegeln mot Liam.
"Perfekt" sa han och log.
Vi gick ner för trappan och jag tog på mig mina svarta converse. Jag tog på min svarta jacka och vi gick ut till taxin som väntade. Liam sa adressen och bilen började rulla.

Efter 15 minuter stannade vi utanför ett stort hus. Man kunde se discoljus i fönstrens och musiken hördes ut till var vi nu stod. Jag log mot Liam som såg lite osäker ut. Där stod folk utanför vid dörren. När vi kom lite närmare drog Liam på en keps och ett par solbillor fast än det var mörkt. Ju närmare vi kom desto högre blev musiken. När vi till sist kom in var där packat med folk. Dansgolvet var tydligen var som helst i huset eftersom där stod en tjej och dansade på bordet och fullt av folk nedanför. Jag kollade på Liam som tryckte sig mot mig. Antagligen var hans ända önskan att ingen skulle se honom. Jag kollade runt och fick syn på Jeremy. Hans svarta hår var uppställt och hans tänder var kritvita i ett stort leende. Hans grön/blåa ögon lyste och man såg att han mådde bra. Antagligen var han lite påverkad också eftersom han stod med en ölburk i ena handen. Bredvid honom stod skolans populäraste tjej Jenna, jag suckade lite. Jeremy fick syn på oss och just när jag inte trodde hans leende kunde bli större gick han med snabba steg mot oss. Han trängde sig i folkmassan. Han lämnade Jenna för att komma till oss. Jag kunde inte hjälpa att känna en varm känsla genom kroppen.
"Tjena" sa han och skakade hand med Liam.
"Hej" svarade han kort.
Jeremy kollade på mig med ett stort leende och gav mig en kram. Jag trodde jag skulle svimma, han kramade verkligen mig.
"Kom så ska ni få något att dricka" sa Jeremy och ledde oss till ett bort fyllt med dricka.
"Inget för mig tack" sa Liam.
"Men du ska väl ha?" sa Jeremy och kollade menande på mig.
Jag nickade och tog en cider. Vi stod och pratade länge eller rättare sagt Liam och Jeremy stod och pratade medan jag lyssnade.

Plötsligt vände sig Jeremy mot mig.
"Vill du dansa?" frågade han och jag stod som fastfrusen.
"Ja" sa jag och rodnade.
Han tog min hand och ledde mig en bit bort. Jag kollade på Liam som ännu en gång log mot mig. Han lyfte på glasögonen och blinkade med ena ögat. Jag skrattade för mig själv. En lugn låt började spelas och Jeremy drog mig närmare sig. Jag kände hans värme. Jag la mitt huvud mot hans axel och hans händer placerade sig på min rygg. Jag kände en ilning genom kroppen och jag log. Jag kände hans parfymdoft.
"Du dansar bra" viskade han i mitt öra.
Jag rodnade. Varför inte? När låten var slut lutade han sig tillbaka och tog upp min hand.
"Tack för en fin dans" sa han och kysste handen.
Jag kunde inte sluta le när jag ledde mina steg tillbaka mot Liam. Han stod där med några tjejer runt om sig. Antingen hade de kommit på vem han egentligen var eller så ville de bara dansa med honom. När han fick syn på mig tog han min hand och började tränga sig igenom folkmassorna med mig som släptåg. Vi kom ut på gården.
"Jag måste sticka, jag tror de börjar misstänka något" sa han och släppte min hand.
"Okej men jag följer med då" sa jag.
"Nej, stanna du och ha det kul" sa hm och log.
"Nej, inte utan dig" sa jag bestämt.
"Okej men klockan är bara 21, ska du med hem till oss? De andra kollar säkert på film eller något" sa han.
"Visst" sa jag och vi började gå.

Jeremy pratade med mig precis som om vi hade känt varann i hela livet. Antagligen för att jag är känd eller för att han är en öppen person. Jag gissade faktiskt på det första för att vara ärlig. Jag kunde ju ha fel men ändå.

"Så, har ni många tjejer efter er?" sa Jeremy och flinade mot mig.
Japp jag hade rätt, för att jag var känd.
"Fans ja" rättade jag honom.
"Det är ju hut coolt som helst" sa han.
"Ja" svarade jag kort.
"Du kanske vill komma på fest hos mig imorgon? Jag fyller år och vi är lediga på onsdag, så vad säger du?" frågade han.
Jag kollade menande på Cat.
"Ja du får också komma såklart" sa Jeremy och kollade på Cat.
Hon sken upp lite, det gjorde mig glad. Jag skulle ju kunna gå på den där festen för Cats skull. Men hon var ju bjuden ändå så jag behövde egentligen inte gå.
"Kanske det" sa jag och Jeremy log.
"Vi ses då, jag har lite bråttom nu" sa han och reste sig.
Han gick med snabba steg ut från caféet. Jag kollade på Cat som log stort.

"Jag ska på fest hos Jeremy, kan du fatta!" sa hon.
"Ja du får ha det bäst" sa jag och tog ännu en klunk av mitt te som blivit kallt.
"Men du ska ju också dit" sa hon.
"Nej, jag kan inte, för mycket paparazzi och sånt" sa jag och hennes leende försvann.
"Då kan inte jag heller gå" sa hon.
"Varför inte det?" sa jag och kollade undrande på henne.
"Han förväntar ju sig att du ska komma med mig, om du inte gör det kommer jag bli utslängd" sa hon.
Jag ville inte se henne ledsen, jag kunde väl gå en liten stund bara, kanske ta med mig någon av de andra killarna.
"Okej jag följer med en liten stund då" sa jag och hon reste sig upp och gav mig en varm kram.
"Du är bäst" sa hon och fick mig att le.


Louis perspektiv:

Hela gårdagen hade gått åt till att få fram Josh Franceschis nummer, utan resultat. Min mobil vibrerade plötsligt till.
'Jag har fixat ett nummer som jag tror kan tillhöra trummisen i bandet' stod det och jag log.
Jag tryckte på numret som var skickat som en kontakt och gick in i mitt rum.

Signalerna gick och tillsist svarade en kille med hes röst.
"Dan!" var det han? Jag hade inte kollat upp det.
"Hej Dan, jag heter Louis Tomlinson" sa jag.
"Killen från One Direction?" sa han förvånat.
"Ja" sa jag.
"Aha hej, vad ville du då?" sa han vänligt.
"Du är vän trummis i You me at six?" sa jag.
"Det stämmer" sa han lugnt.
"Jo kan man boka er till en privat fest? Min kompis flickvän fyller år och ni är hennes favoritband" sa jag och korsade mina fingrar.
"Ja det ska nog gå men när isåfall?" frågade han.
"Torsdag? Kanske lite kort varsel" sa jag.
"Vänta" sa han.
"JOSH!! KOM HIT" skrek han.
Man hörde hur steg kom närmare.
"Vad är det?" frågade en kille med avsmalnad röst.
"Louis Tomlinson är på tråden, har vi spelning denna veckan?" frågade han.
Det hördes lite prassel sen kom en annan röst i telefonen.
"Hallå?" sa han som tydligen var Josh.
"Hej?" sa jag.
"Wow, han skämtade inte, jag tror vi kan på torsdag, är det i London då eller?" frågade han.
"Japp" sa jag.
"Vi kommer, skicka tid och plats till detta numret så hörs vi av, kul att prata med dig" sa han vänligt.
"Ni är bäst, tack så mycket, vi ses" sa jag innan vi la på.

Jag gick ut från mitt rum och in till vardagsrummet där Ellinor, Harry, Niall och Zayn satt.
"Kom Harry!" sa jag och ledde mina steg mot köket.
Han kom bakom mig och jag log mot honom.
"Vad?" sa han.
"Jag har fixat det nu" sa jag stolt.
"Du skojar!?" skrek han och började hoppa upp och ner.
Han kramade mig och jag började också hoppa.
"Du äger Louis, jag älskar dig bro" sa han och jag skrattade.
Ellinor kom in och kollade på oss.
"Vad gör ni?" frågade hon misstänksamt.
"Ehm, vi hittade en bra låt på youtube" ljög Harry och jag började skratta för det lät inte det minsta trovärdigt.
"Säkert, jag ska nog klura ut det" sa hon och kollade på oss med killerblick.

Harrys perspektiv:

Alla satt i soffan och kollade på film. De flesta var slitna efter festen igår men Liam verkade pigg. Jag kände hur det vibrerade i fickan och tog långsamt upp mobilen. Ett sms från Louis. Varför smsade han mig när vi satt i samma rum max 3 meter ifrån varann? Jag gav honom en frågande blick innan jag öppnade det och läste.
'Ellinor fyller år på torsdag, har du köpt något?' stod det.
Jag visste att hon fyllde år men jag hade inte haft tid att köpa något. Jag skakade lätt på huvudet när Louis kollade på mig. Då reste han sig upp och gick.

"Harry kom, jag behöver hjälp" skrek Louis från köket och jag reste mig upp. Ingen märkte något eftersom alla var inne i filmen, vilken jag tyckte var o intressant. Jag ledde mina steg mot köket och då såg jag att Louis satt med en kopp te framför sig.
"Vi måste komma på något att görs, har vi något planerat denna veckan?" frågade han.
"Nej" sa jag.
"Bra vi fixar en jättestor fest till henne på torsdag, men vi överraskar henne" sa han.
"Ja vi kan ju hyra en lokal och så kan vi låtsas att bara jag och hon ska ut och äta men så åker vi till lokalen så är ni där" sa jag.
"Nja, det är så uttjatat, vi kan göra såhär, du ska låtsas att du har glömt bort att det är hennes födelsedag, du ska vara borta hela dagen, du får inte svara på några av hennes sms eller samtal, då kommer hon bli sur och så" han tog en paus.
"För att munta upp henne så ska Alice och Emelie ta ut henne och äta, vi betalat taxichauffören för att ta dom till fel ställe, de kommer alltså stanna utanför lokalen som kommer vara helt släckt, av någon anledning så bestämmer sig Alice och Emelie för att utforska den, de är ju på vår sida så vi ger dom order" fortsatte han och skrattade lite.
"När de kommer in i lokalen så tänder vi alla lampor och så står vi där, fullt med folk och så kommer hon inte vara sur på dig mer eftersom du har gjort allt det för henne" avslutade han.
"Ja, jag gillar idén, men som pricken över i så kan vi ju ta dit hennes favoritband" sa jag och Louis log.
"Ja, men vem är det?" frågade han.
Jag tänkte tillbaka på den gången jag hade kollat på hennes IPod när hon var inne och duschade. Alla låtar var nästan You Me At Six.
"You Me At Six" sa jag.
"Okej, hur ska vi få tag på dom hade du tänkt?" frågade han och skrattade.
"En bra fråga, men vi kan ju försöka hits någon som har numret till sångaren" sa jag.
Det var nog det ända sättet, eller om vi kunde få tag i någon annan i bandet.
"Vem är sångaren?" frågade Louis.
"Josh Franceschi" sa jag och log.
"Då är det bara till att försöka få tag i numret då" sa han och vi tog upp våra mobiler.

Liams perspektiv:

När jag vaknade på måndagsmorgonen kände jag hur trött jag var. Vi hade kollat på film länge igår och Niall hade berättat allt om hur det var att träffa Alice föräldrar, de hade kommit bra överens och Niall gillade hennes pappa George. Jag tog min mobil och såg att klockan var rätt så mycket. Jag kom på att jag skulle träffa Cat idag och blev piggare. Jag skickade ett sms till henne.
'Glöm inte att prata med Jeremy idag, vi ses vid klockan 2' jag tryckte på skicka och och in för att duscha.

Jag stod vid garderoben för att välja kläder. Jag valde ett par svarta jeans och en blå skjorta men ångrade mig sedan för att det skulle bli för varmt. Istället tog jag ett par svarta shorts och en vit tröja. Hann inte äta frukost eftersom klockan redan var mycket. Jag tog på mig mina skor och så kom Zayn.
"Var ska du?" frågade han.
"Jag ska fika med Cat" sa jag.
"Wooo" sa han och vickade på ögonbrynen.
"Inte så, jag ska hjälpa henne bli ihop med en kille" sa jag och skrattade.
"Jaha" sa han och blev lite besviken.
"Hejdå" sa jag och gick ut.
Jag tog en taxi till hennes skola och ställde mig där ingen kunde se mig. Jag hade solglasögon på mig och en keps för att dölja så mycket så möjligt. Efter en liten stund kom Cat ut från entrédörren och fick syn på mig direkt. Hon sprang fram och gav mig en kram.
"Skynda dig, där är många One Direction fans där inne och jag tror de kommer känna igen dig" sa hon och tog min hand för att börja springa.
Jag kunde inte undgå att känna en varm ilning genom kroppen när hon höll min hand. När vi hade kommit en bit släppte hon min hand och vi började gå.
"Där är det" sa hon och pekade på ett café på andra sidan gatan.
Vi sprang över och gick in.
"Sätt dig långt in så att ingen ser dig, jag beställer, vad ska du ha?" frågade hon.
"En macka och te" sa jag och började gå mot ett bord långt in.
Där satt några stycken och fikade men inte många.

Efter en liten stund kom Cat med våra saker och satte sig mitt emot mig. Jag tog upp min plånbok för att betala för mina saker.
"Nej jag betalar, du kommer få stå ut med mig" sa hon och skrattade.
"Nej, ta nu pengarna, annars går jag" sa jag och hon skrattade.
Hon tog motvilligt emot pengarna och tog en klunk av sitt te.
"Så, pratade du med honom?" frågade jag och kollade nyfiket på henne.
"Nja, jag sa hej" sa hon och kollade ner.
"Det är ju iallafall en början, vad sa han?" frågade jag.
"Han sa bara hej sen kollade han konstigt på mig" sa hon och kollade upp.
"Jag tror bara du inbillar dig om att han kollade konstigt på dig" sa jag och log.
"Det är rätt sjukt att vi knappt känner varann, ändå så hjälper du mig" sa hon och skrattade.
"Jag vill ju skaffa nya vänner och jag vill att mina vänner ska ha det bra" sa jag och hon log.

När vi hade suttit och pratat om hur hon kände för Jeremy och varför. Så plingade den lilla klockan till och en kille kom in till caféet, han såg ut precis som Cat hade beskrivit Jeremy och jag log.
"Är det där Jeremy?" frågade jag och pekade bakom henne.
"Gud, ja det är det" sa hon och vände snabbt huvudet mot mig igen och jag såg att hon rodnade.
Han beställde sina saker och kollade förvirrat runt i caféet, jag vinkade till honom som att han skulle komma till vårt bord. Han kollade skumt på mig men ledde ändå sina steg mot mig.
"Vad gör du?" viskade Cat nervöst.
"Hej, jag heter Liam" sa jag och sträckte fram handen till Jeremy som hade kommit fram till vårt bord.
"Jeremy" sa han och log.
"Är inte du den killen från det där bandet?" frågade han.
"Jo, One Direction" sa jag och han satte sig på stolen bredvid mig.
Han vände huvudet mot Cat och log.
"Hej" sa han och man såg att hon rodnade.
"Hej" sa hon och kollade ner i bordet.
Jag log för mig själv. Om hon ändå hade sett så på mig.

Nialls perspektiv:

Jag vaknade nästa dag med bultande huvudvärk. Alice låg bredvid mig med en kudde över huvudet. Jag kollade runt och såg att Emelie och Zayn låg i den andra sängen. Jag reste mig sakta upp, noga med att inte väcka de andra. Jag öppnade dörren ljudlöst och gick ut. När jag kom ner för trappan gick jag in till vardagsrummet. Daniel låg på soffan med ena benet på golvet. Jag skrattade tyst och tog ett foto. Det var riktigt stökigt, plastmuggar överallt och där var söndertrampade chips och popcorn på golvet. Jag gick ut från vardagsrummet och vidare till Louis rum. Jag öppnade långsamt dörren och såg Louis ligga med hörlurar i öronen. Jag gick fram till honom. Han hade ögonen stängda så jag drog ut lurarna. Hans ögon spärrades upp.
"AHH, du skrämmer ju livet ur mig" skrek han och jag började skratta.
"Sov du?" frågade jag.
"Nej jag lyssnade ju på musik!" sa han.
"Just ja" sa jag och fortsatte skratta.
"Vad är klockan?" frågade han mig.
Jag tog upp min mobil som låg i byxfickan.
"Shit, jag måste väcka Alice" nästan skrek jag när jag såg att klockan var 14.09.
Vi skulle vara hemma hos henne klockan tre. Jag sprang upp för trappan och in i rummet.
"Alice!" skrek jag och puttade på henne.
"Mmm" mumlade hon och vände sig.
"Vi ska vara hos dig om mindre än en timme" sa jag och hon blev direkt pigg.
Hon rusade upp från sängen och in i badrummet. Jag sprang ner och tog det badrummet. Jag duschade snabbt och gjorde mig klar.

"Alice, skynda dig!" skrek jag upp för trappan när jag tog på mig skorna.
De andra hade vaknat och satt i köket. De skrattade åt oss även om jag inte tyckte det var kul. Alice kom nersringande från trappan i ett par svarta jeans och en mörkblå tröja med ett vitt tryck på. Jag log mot henne och hon log tillbaka.
"Lycka till Niall!" skrek Zayn från köket och alla skrattade.
Vi gick ut till Paul som skulle köra oss och på vägen tog jag en huvuvärkstablett.

Vi stannade utanför Alice hus och jag kände hur nervös jag var. Tänk så skulle inte hennes föräldrar tycka om mig? Alice märkte att jag var nervös och greppade tag om min hand och drog mig lite närmare sig. Vi gick hand i hand upp mot dörren. Hon öppnade och jag slogs av en matdoft. Det luktade kyckling.
"Hallå?" skrek Alice och började ta av sina skor.
Jag gjorde samma sak och då såg jag hennes pappa komma in i hallen.
"Hejsan, Niall" sa jag och sträckte fram handen.
"Hej Niall, jag heter George" sa han och skakade min hand samtidigt som jag log.
I samma ögonblick kom Alice mamma.
"Hej Niall, jag har hört så mycket om dig, jag är Cloey" sa hon och log.
Jag log tillbaka och vi rörde oss mot köket. Det doftade otroligt gott. Vi satte oss vid bordet och efter en liten stund var maten klar. Jag hade rätt, det var kyckling.
"Så Niall jag hörde att du var sångare, hur går det för er?" frågade George.
"Det går bra, vi har toppat listorna och har precis kommit från turnén" sa jag och tog en bit av maten.
"Är det ni som är One Direction?" frågade han.
"Ja, det är jag och fyra andra killar" sa jag och log samtidigt som jag tuggade.
"Jag har sett er mycket i tidningen, vem kunde tänka att min lilla flicka skulle bli tillsammans med en världsstjärna" sa han och kollade på Alice som log.
"Hon är helt underbar och vacker" sa jag och såg att hon rodnade.

Jag kom bra överens med både George och Cloey. Dom var hur trevliga som helt och skrattade mycket. Jag fick berätta hur jag och Alice träffades och de tyckte det var underbart.
"Jag gillade aldrig den där John" sa George och kollade på Alice.
"Det är tur att du hittade Niall, han verkar vara en kille att hålla fast vid" fortsatte han och log mot mig.

Jag log lite osäkert. Vad skulle jag svara på den frågan? Jag visste ju svaret men jag kunde ju inte säga att jag letade efter henne.
"Ehm, nej" sa jag och skrattade nervöst.
"Aha okej, tänkte bara om du ville ha hjälp" sa hon och log.
"Nej det är lugnt" sa jag.
En kille med blont hår kom upp bakom henne och drog i hennes arm.
"Kom Cat, vi dansar" sa han och men hörde att han var lite påverkad.
"Nej Jimmy, jag vill inte" sa hon men han höll kvar i hennes arm och drog lite hårdare.
"Det vill du visst" sa han.
Utan att tänka tog jag min hand och drog bort honom från henne.
"Detta är mitt hus och om hon inte vill dansa, så vill hon inte dansa, tvingar du henne kan du dra!" sa jag och förvånade mig själv med att låta lite arg.
Han kollade på mig med svarta ögon men gick sedan där ifrån.
"Tack" sa Cat och log mot mig.
Jag log tillbaka innan jag lämnade Cat och gick mot köket. Det var inte normalt med en sådan reaktion från mig. Jag brukade säga till men jag brukade inte bli så arg. Jag satte mig på en av stolarna med ett glas vatten framför mig. Där var ingen annan i köket förutom jag. Jag tog en klunk av mitt vatten sen la jag huvudet i händerna. Musiken hördes från vardagsrummet och huvudverken började tränga fram.

"Ehm, får jag sätta mig?" jag hörde Cats röst och nickade med huvudet kvar i händerna.
"Tack för det där du gjorde där ute, jag gillat inte honom" sa hon och jag kollade upp.
"Men det var väl du som tog med honom?" sa jag förvånat.
"Ja, det är min brors bästa kompis, om vi inte skulle kommit hit hade vi suttit hemma i en liten soffa och kollat på film. Jag går hellre hit än att trängas i soffan med honom" sa hon och blängde mot vardagsrummet.
"Jaha" sa jag förvånat.
"Varför är du inte där inne med de andra?" frågade hon och vände som blick mot mig.
"Jag är inte på partyhumör" sa jag och log.
"Inte jag heller" sa hon och skrattade.
"Ska vi gå ut i trädgården? Jag får huvudvärk av musiken" frågade jag.
"Visst" sa hon och vi reste oss.
En sak var säker, jag ville lära känna henne och nu hade jag chansen.

Vi gick ut och satte oss på stolarna som stod på gården. Hon satte sig mittemot mig så vi kunde se varann.
"Det var snällt av Louis och bjuda oss" sa hon och log.
"Ja, Louis är en snäll kille" sa jag och kollade in genom fönstret och såg Louis stå och dansa.
Jag skrattade för mig själv och Cat stämde in i skrattet när hon kollade åt samma håll som mig.
"Jag gillar er musik" sa hon och kollade mig djupt in i ögonen.
"Tack" sa jag.
Var det rätt att säga? Det lät lite mesigt men vad skulle man annars säga?
"Kaira, hon på caféet, hon lyssnar på er jämt och då fick ju jag också lyssna eftersom jag bodde hos henne" sa hon och skrattade.
"Ni var allt hon pratade om och när ni kom till caféet blev hon överlycklig, hon kanske inte visade det då men när ni hade gått kunde hon inte sluta skrika av glädje, så om jag inte hör vad du säger får du skylla på henne" fortsatte hon och jag skrattade.
Hon verkade vara väldigt öppen och kunde prata om mycket.
"Hur kommer det sig att du och Louis inte har några flickvänner?" frågade hon.
"Jag vet inte, vi väntar väl på den rätta antar jag" sa jag och skrattade lite nervöst.
"Det gör jag med, jag gillar en kille, men han verkar inte märka av mig" sa hon lite ledset.
"Jodå, jag är säker på att han märker av dig, vad heter han?" frågade jag.
Jag ville ju lära känna henne och på detta sätt skulle det gå lite bättre. Om inget annat ville jag iallafall bli vän med henne.
"Han heter Jeremy" sa hon och rodnade lite.
"Jaha, vad får dig att tro att han inte märker dig?" fortsatte jag.
"Han är den populära killen i skolan och så, han har många efter sig och jag är ju inte precis den som är populär om man säger så" sa hon och kollade ner i marken.
"Jag är säker på att han kommer märka dig, gå fram och hälsa så kommer han att märka dig" sa jag.
"Jag vågar inte, alla tjejer runt om honom snackar skit om mig, kallar mig emo och sådär" sa hon med blicken fortfarande fast i marken.
"Visa honom att dom har fel" sa jag och nu kollade hon på mig.
"Du har rätt, på måndag ska jag prata med honom" sa hon.
"Och jag kommer att ringa dig för att fråga hur det gick" sa jag och hon sken upp.
"Ja, eller så kan vi ju typ ta en kaffe på något café och prata, där finns ett jättebra ställe jag känner till" sa hon.
"Det kan vi ju göra" sa jag och log.
"Fast går det bra, jag menar paparazzi och sådär?" sa hon osäkert.
"Man ska bara ignorera dom" sa jag och hon log.

Klockan gick och vi satt ute länge och pratade. Vi kom bra överens och hon var jätte trevlig. Hon skrattade mycket och det smittade av sig.
"Cat, vi ska åka hem nu innan Jimmy däckar" hörde jag Cley säga bakom mig.
"Jag kommer" sa hon och han gick in igen.
Vi reste oss upp och kramade varann.
"Det var trevligt att lära känna dig" sa Cat innan jag släppte henne.
"Detsamma, vi ses på måndag då? Lova att du går fram och pratar med honom" sa jag och hon nickade.
"Jag lovar" sa hon och började gå mot dörren.
Innan hon gick in och stängde dörren vände hon sig om för att ge mig ett sista leende. Det leendet skulle jag ha kvar inom mig tills på måndag då jag skulle få träffa henne igen.

Zayns perspektiv:

Klockan gick och folk började komma. Emelie stod vid min sida och höll min hand. Jag kunde inte vara lyckligare just nu. Allt jag hade önskat stod bredvid mig.
"Jag frågade aldrig varför vi enligt dig aldrig kunde träffas?" sa jag och log mot henne.
"Det var så att jag var förälskad i dig och var rädd att bli ännu mer kär och sedan få reda på att du inte kände samma men det gick ju bra" sa hon och skrattade.
Ju fler som kom desto högre blev musiken. Folk dansade i vardagsrummet och de flesta hade öl eller cider i händerna. Jag kände inte igen hälften av dom. Vi hade räknat med att det skulle bli ungefär 20 personer men där var betydligt mer.

"Vem bjöd så många?" skrek Louis till mig för att överrösta musiken.
"Ingen aning, vet inte vem hälften av folken är" skrek jag tillbaka och skrattade.
Jag gick till köket medan Emelie stod och pratade med Ellinor och Louis. Jag såg att Niall satt på en stol.
"Var är Alice?" sa jag lite lugnare för musiken var inte lika hög där.
"Hon är och dansar med Daniel" sa han en aning svartsjukt.
Det var inte likt honom, han brukade aldrig bli avundsjuk och sånt.
"Jaha, hon kommer säkert snart" sa jag och i samma sekund kom Alice in i köket.
"Niall, kom vi ska dansa nu, Daniel är ju bara tråkig och kollar in de andra tjejerna" sa hon och Niall sken upp.
Han log stort och tog Alice hand som var utsträckt mot honom. Medan de lämnade köket tog jag en öl men när jag öppnade den stänkte det på hela min skjorta. Jag skyndade upp för trappan och gick in i rummet. När jag stängde dörren efter mig kollade jag in i det mörka rummet. Jag tände lampan och blev sjukligt rädd när jag såg att Liam satt på Nialls säng och kollade på mig.

"Gud va du skräms" sa jag och skrattade.
"Förlåt" sa han under tiden jag gick fram till garderoben.
"Varför är du inte där nere?" frågade jag.
"Vet inte, har Cat kommit?" frågade han oskyldigt.
"Ehm, jag vet inte" sa jag och knäppte sista knappen på den nya skjortan.
"Jag kan gå ner och kolla, jag skickar ett sms till dig med svar, okej?" sa jag och han nickade.

Jag gick ner för trappan och möttes av Harry och Ellinor som stod och pratade med en mörkhårig kille.
"Zayn, detta är Vince" sa Harry och presenterade mig och killen för varann.
De stod och pratade medan jag mest stod och kollade efter Cat. Jag lämnade de andra för att gå och leta. Jag gick in i vardagsrummet och fick syn på Cley. Det betydde att Cat skulle vara här någonstans. Jag kollade runt noga och såg henne sitta i ena hörnet av rummet. Jag tog upp mobilen och skickade iväg ett sms till Liam.


Liams perspektiv:

Jag gick sms av Zayn om att Cat hade kommit. Jag bestämde mig för att gå ner och vara med på festen en liten stund. Jag gick sakta ner för trappan och gick in i vardagsrummet. Jag kollade mig runt. Alice och Niall stod och dansade en bit bort. Zayn och Emelie stod i ena hörnan och pratade, Louis stod och pratade med Daniel. Ellinor och Harry stod vid stereon och pratade med någon kille som jag antog var Vincent. Jag kunde urskilja Cley i klungan av folk. Han stod och dansade i mitten av allt. Jag letade efter Cat på ungefär samma ställe men såg henne inte. Hade Zayn bara skojat för att få ner mig? Jag gav inte upp utan gick lite längre in i rummet och kollade på vartenda ansikte för att hitta henne.

"Letar du efter någon?" hörde jag en röst bakom mig och jag vände mig om för att kolla in i hennes gröna lysande ögon.

Louis perspektiv:

Jag vaknade av att dörren till mitt rum öppnades.
"Kom igen Louis, vi har saker att fixa!" sa Alice och drog av mig täcket.
Av någon anledning var jag riktigt trött.
"Jag kommer" sa jag trött.
Jag reste mig motvilligt upp och hasade mig in till badrummet. Jag gjorde mig klar och la håret på sin plats. När jag kom ut från badrummet stod Alice, Niall och Zayn redan i hallen.
"Ska inte Liam med?" frågade jag.
"Nej, han sover" sa dom och skrattade.
Jag tog på mig mina skor och vi gick ut till bilen.
"Zayn, gick det bra igår?" frågad jag och kollade på honom när han satt bredvid mig.
"Bara bra" sa han och log stort.
"Vadå bra eller typ sjukt bra som att ni är tillsammans?" frågade jag nyfiket.
"Typ tillsammans" sa han och skrattade.
"Grattis!!" skrek både jag, Alice och Niall i mun på varann.

När vi kom till butiken köpte vi snacks och läsk som skulle vara på festen. Den andra drickan hade vi redan hemma.
"Vem har ni bjudit nu då?" frågade jag.
"Det är ni fem, jag, Ellinor, Emelie sen vet jag inte fler" sa Alice.
"Harry bjöd några igår och jag bjöd några" sa Zayn och log.
"Okej jag ska bjuda några också" sa jag.

När vi kom hem började vi med att lägga upp snacksen i skålar och satte all dricka på ett bord med glas vid sidorna. Jag tog en macka eftersom jag inte hade ätit någon frukost sen ringde jag till några vänner som skulle komma hit. Efter en stund kom Harry och Ellinor hem och Liam kom samtidigt ner från trappan och gnuggade sig i ögonen.
"Jag var nog trött" sa han och skrattade.
Jag skrattade till och de gjorde de andra också.
"Vi bjöd hit Vince också" sa Harry och alla nickade.
"Liam, har du ringt till Cat?" frågade Niall.
"Jag vaknade nyss" sa han osäkert.
"Du kommer inte göra det ellerhur?" sa Harry och skrattade.
"Men jag vågar inte, hon kanske bara tycker jag är jobbig" sa han och kollade ner.
"Ge mig hennes nummer så ska jag ringa henne" sa jag och han gav sin mobil till mig.

Jag slog Cats nummer på min mobil och signalerna gick fram.
"Hallå?" svarade en killröst.
"Hej, Ehh, är Cat där?" frågade jag osäkert.
"Cley, jag har sagt att du inte får svara i min mobil, ge mig den!" hörde jag Car säga i bakgrunden.
"Hallå?" sa hon.
"Hej, det är Louis, du vet från flygplatsen igår, cafeét" sa jag.
"Jag vet vem Louis Tomlinson är" sa hon och skrattade.
"Aah, okej men jag hade bara en fråga, vi ska ha en liten fest ikväll och undrade om du ville komma?" sa jag.
"Ja visst, säg bara när och var" sa hon glatt.
"Jag kan skicka ett sms, du kan ta med Cley också om du vill" sa jag.
"Okej, kan jag ta med en annan också? Han heter Jimmy" sa hon.
"Jo klart, ju fler desto roligare" sa jag.
"Okej men då ses vi ikväll då" sa hon.
"Det gör vi" sa jag och vi la på.

"Hon kommer" sa jag när vi hade lagt på och jag såg att Liams leende blev större.
"Det blir inte så många med det blir ju iallafall kul" sa Alice.
"Ja, Cat skulle ta med sin bror och en annan kille som hette Jimmy, så dom blir ju tre" sa jag och sneglade på Liam som kollade ner i bordet.
"Okej men då bli vi ju iallafall typ 20 stycken" sa Harry och log.
"Ja" sa jag.
"Oh, jag måste visa bilderna jag tog på Will, världens gulligaste pojke asså" sa Harry och sträckte fram sin mobil till mig.

Harrys perspektiv:

Jag vaknade nästa dag av att Ellinor puttade på mig.
"Vi ska vara hos Vincent om 1 och en halv timme" sa hon och pussade mig på kinden.
"Okej jag ska gå upp nu" sa jag och hon log.
Ellinor lämnade rummet för att göra sig klar och jag satte mig upp i sängen. Jag gick fram till min garderob och kollade igenom mina kläder. Vincent skulle vara henne så nära att det nästan var hennes bror. Jag ville göra bra intryck, jag vet ju att hennes föräldrar inte är här och om Vincent är det närmaste jag kan komma hennes släkt så ville jag att han skulle gilla mig.

Jag tog på mig ett par svara byxor och bestämde mig för att ta en ljusblå skjorta. När jag knäppte sista knappen öppnades dörren till rummet och Zayn kom in.
"Tjena, hur gick det igår?" frågade jag och kollade honom i ögonen genom spegeln.
Jag såg på honom att något var bra för det lös i hans ögon när jag frågade.
"Jag berättade för henne!" sa han överlyckligt.
"Gud va bra, vad sa hon?" frågade jag och vände mig från spegeln så jag kunde se riktigt på honom.
"Hon kände likadant" sa han och hade världens största leende på läpparna.
"Jag visste det" sa jag och gick fram för att ge honom en kram.

"KOMMER DU HARRY?!" skrek Ellinor från nedervåningen.
"JA, 2 sekunder bara!" skrek jag tillbaka och tog mina solglasögon som låg på skrivbordet.
Jag sprang ner för trappan och tog mina bilnycklar innan jag gick ut till bilen där Ellinor redan stod och väntade. Vi satte oss i bilen och började köra.
"Vem var det mer som skulle vara där?" frågade jag.
"Min moster och min kusin William" sa hon och log.
"Okej, va spännande" sa jag.
"Jag har aldrig träffat William tidigare, han är bara ett år, jag var och köpte lite kläder till honom igår innan jag åkte till flygplatsen" sa hon och öppnade en påse.
Hon tog upp en randig body och ett par blåa mjukisbyxor och små vita hängslor.
"Louis inspiration?" frågade jag och skrattade.
"Ja, men det var ju så sött" sa hon och skrattade med mig.
Vi stannade bilen utanför ett lägenhetsområde och Ellinor började gå mot dörren. Jag följde snabbt efter och vi kom in i en trappuppgång.
"Andra våningen" sa hon och tog min hand.
Jag log mot henne och vi började gå upp för trapporna. Vi stannade utanför en dörr, på dörren stod det V.Stewart. Ellinor knackade på och en mörkhårig kille öppnade dörren. Han log stort när han såg Ellinor och mig. Han drog in Ellinor i en stor kram sedan sträckte han ut handen mot mig.
"Hej, Vincent, men du kan kalla mig Vince" sa han och log.
"Okej, Harry, du kan kalla mig Harry" sa jag och han skrattade.
"Kom in och träffa mamma och Will" sa han och släppte in oss.
Vi tog av oss skorna och gick in i köket där en kvinna satt med en liten bebis i famnen.
"Diana" sa hon och sträckte fram handen mot mig.
"Hej, Harry" sa jag och log.
Hon kramade om Ellinor med en arm sedan gav Ellinor henne kläderna som hon köpt till lille killen.
"Kan du hålla honom sålänge?" frågade Diana mig och sträckte fram Will.
Jag tog osäkert emot honom och la honom i min famn. Han var så liten och perfekt. Han hade fullt med svart hår på huvudet och hans näsa var så liten. Jag kunde inte sluta le, så söt var han.

Vi pratade mycket och lilla William satt och skrattade åt. Jag och Ellinor lekte lite med honom på golvet då han bara kröp ifrån oss hela tiden.
"Du Vince, vi ska ha en liten fest ikväll, om du vill får du komma" sa jag och han log.
"Klart" sa han.
Vince var trevlig och vi skulle nog bli bra vänner. Han tog upp sin mobil som han hade köpt idag. En ny IPhone.
"Men vänta, va?" sa han förvirrat efter ett tag.
"Vad är det Vince?" frågade Ellinor.
"Varför sa du inte att du var världskänd?" sa han och kollade på mig.
"Kollade du twitter eller?" frågade Ellinor och skrattade.
"Ja, vadå så min kusin är ihop med en världsartist och har inte sagt något" sa han.
"Lite svårt när du har varit i Irak" sa Ellinor och skrattade.
"Ja det förstås" sa han och stämde in i hennes skratt.
"Men jag får höra en låt då!" fortsatte han.
Ellinor tog upp sin mobil och började klicka runt. One Thing började spelas. Vince kollade imponerat på mig.
"Nu kommer Harry!!" sa Ellinor och mitt solo kom.
"Sjukt bra ju" sa Vince och Diana instämde.
William satt och diggade med huvudet och gjorde någon liten dans med händerna. Gulligare saker får man leta efter.

Zayns perspektiv:

Jag kände fjärilar i magen fast än det kändes konstigt att hämta Emelie och träffa hennes familj innan vi åkte. Om hon bestämde att vi aldrig skulle träffas igen betydde det att jag inte skulle få träffa någon i hennes familj heller. Jag öppnade dörren till bilen. Det var Louis som körde eftersom jag inte hade något körkort. Han skulle köra oss till resturangen men vi skulle ta taxi hem.
"Hej Louis!" sa Emelie när hon satte sig i baksätet.
"Hej!" sa han glatt och sedan började bilen rulla.

När vi var framme hoppade jag ut först sen kom Emelie. Jag hade hyrt hela resturangen så att vi skulle få vara själv och prata ostört. Hon visste inte om det och skrattade när vi kom in.
"Har du hyrt hela?" skrattade hon fram.
"Ja, vadådå?" sa jag oskyldigt och skrattade med henne.
Vi satte oss vid bordet längst in så att inte paparazzi skulle se oss och ta bilder. Servitrisen kom och vi beställde in mat. Medan servitrisen var borta uppstod en pinsam tystnad mellan oss.
"Så, hut gick turnén?" frågade Emelie tillslut.
"Det gick jättebra, jag visste inte att vi hade så mycket fans som vi egentligen har, det var näst intill sjukt" sa jag och log.
"Det kan jag förstå" sa hon.
"Hur har du haft det då?" frågade jag.
"Jag hat haft det bra, skola och lite så, sen en vecka var vi med familjen hos min faster, jag har många vänner där och vi hade det kul" sa hon.
Vårt samtal avbröts när maten kom in. Det doftade ljuvligt och jag började äta.

Efter en lång stund till kunde jag inte hålla mig längre.
"Varför ville du inte träffa mig mera?" frågade jag.
"Det är inte så lätt att förklara men jag har ändrat mig, jag hat förstått att jag inte kan förlora en vän som dig utan vill ha dig nära hela tiden och kunna prata med dig när jag vill och träffa dig för att göra liknande saker som detta" sa hon och syftade på att äta tillsammans på resturang.
Jag undrade hur hon menade med det, som vänner då eller? Som mer än vänner? Även om jag inte skulle våga fråga så hoppades jag i smyg på att det skulle vara det andra alternativet.
"Det är en lättnad, jag skulle inte kunna klara mig utan dig, vi har kommit så nära nu att det skulle kännas som om man förlorade en del av sitt liv" tog jag i lite mycket nu? Hon kanske tyckte jag smörade och kanske trodde hon att jag sa det för att göra henne glad. Men inom mig var det sanning. Jag kollade på henne och såg att hennes ögon var tårfyllda.
"Vad är det?" sa jag oroligt.
"Det var bara så fint sagt" sa hon och skrattade lite.

Vi satt kvar länge, efterrätten hade vi ätit för över en timme sen och vi hade suttit och snackat sen dess. Vi skrattade mycket och allt kändes så bra. Ända problemet var att hon inte visste. Jag ville att hon skulle få veta men ville inte att vår vänskap skulle spricka om hon inte kände detsamma.
"Ska vi åka hem?" frågade jag henne.
"Även om jag skulle kunna sitta här med dig hela natten så är jag ganska trött, så ja, vi åker hem" sa hon och log.
Vi gick ut till gatan och ställde oss för att vänta på taxin som jag hade beställt. Kamerabilxtar kom mot mitt huvud och jag såg att Emelie kollade förvirrat på mig.
"Zayn, är detta framtidens Mrs. Malik?" frågade en av paparazzin.
"Är ni på dejt? Är ni ett par?" frågade en annan.
"Vi är bara vänner, vi gick ut och åt eftersom vi hade mycket att prata om.. Har nu aldrig haft bästa vänner?" frågade jag dom och man såg på deras ansiktsuttryck att de skämdes.

När taxin kom hoppade vi in och jag sa Emelies adress till chauffören. Hon satt bredvid mig och hennes hand var så nära att jag bara hade kunnat ta den utan att behöva sträcka mig. Skulle jag berätta det ikväll eller skulle jag avvakta? Jag ville först se om det fanns några tecken på om hon gillade mig på samma sätt som jag gillade henne. Taxin stannade utanför hennes hus och hon vände sig mot mig.
"Tack för en trevlig kväll" sa hon och kramade mig.
"Tack själv" sa jag och log.
Hon hoppade ur bilen och gick upp mot sin dörr och taxibilen började rulla.


Emelies perspektiv:

Jag stängde dörren efter mig och tog av mig skorna. Jag hörde ljud från vardagsrummet och gick dit för att se vem som var där. Som vanligt var det pappa som hade somnat framför TVn. Jag skrattade för mig själv och stängde TVn. Jag skulle precis väcka pappa när lätta knackningar hördes från hallen. Jag gick dit och öppnade dörren.
"Hej" sa Zayn som var andfådd.
"Hej?" sa jag förvirrat och skrattade.
"Okej.. Ehh.." fortsatte han.
"Varför är du här och varför är du andfådd?" frågade jag.
"Jag sprang eftersom taxin inte hade tid att köra tillbaka mig" sa han och nu var hans andning ganska normal igen.
"och angående varför jag kom tillbaka" sa han och ställde sig bara några centimeter ifrån mig. Jag kände hur mitt hjärta slog snabbare. Varför stod han så nära?
"Detta är kanske en risk jag tar men jag kan inte hålla tillbaka mina känslor mycket längre" sa han och kom ännu närmare.
Fjärilarna i min mage blev som galna och flög runt som aldrig förr. Zayn lutade sig fram den sista biten innan våra läppar möttes. Hände detta verkligen på riktigt eller var det en av mina dumma drömmar? Kände han verkligen samma som jag gjorde? Han lutade sig bakåt och kollade ini mina ögon. Han väntade på en reaktion men det ända jag kunde göra var att le. Någon bakom oss jublade tyst och klappade lätt med händerna. Jag vände mig bakåt och såg att pappa stod där.
"Äntligen!" sa han och skrattade.
"Pappa!?" sa jag lite irriterat men skrattade ändå.
"Förlåt, jag ska gå, och du Zayn, ta väl hand om min lilla flicka nu" sa han halvvägs upp för trappan.
"Det kommer jag alltid att vara" sa han igen och log.
När pappa försvann upp för trappan drog Zayn in mig i en varm kram.
"Jag har insett det länge men har inte vågat säga något, du är allt jag någonsin velat ha" viskade han i mitt öra.
"Jag kan bara säga det samma" sa jag och hans läppar letade efter mina igen.

Ellinors perspektiv:

Vi åkte hem i två taxibilar. Jag åkte tillsammans med Harry, Liam och Louis.
"Skulle vi träffa din kusin imorn?" frågade Harry och log.
"Ja han har varit borta jättelänge men så är han hemma nu och jag vill verkligen träffa honom.. Han är som en bror för mig så jag vill att du ska träffa honom också" sa jag och han tog min hand.
"Det ska bli jätte skoj" sa han.
"Men hur dags ska ni vara där?" frågade Louis.
"På förmiddagen" sa jag.
"Kan vi inte typ ordna en liten fest på kvällen och ha det kul" frågade Louis sen.
"Jo, va nice, det var länge sen vi festade" sa Harry och alla höll med.
"Men då bestämmer vi det" sa Louis och alla nickade.
"Vi kan ju bjuda några vänner, Liam du kan ju ringa Cat" sa Louis och flinade.

När vi kom hem satt vi bara ner och pratade. Klockan gick och alla var uppspelta inför morgondagens fest, även om den vara skulle vara liten.
"Ellinor? Kan du hjälpa mig med en sak?" frågade Zayn och jag blev chockad.
Vad ville han ha hjälp med, han brukade alltid fråga Alice. Men jag var jätteglad att han frågade mig faktiskt. Jag nickade och ha reste sig upp. Jag gjorde detsamma och gick efter honom upp för trapporna och in i hans och Naills rum.

"Vad vill du ha hjälp med?" frågade jag och log.
"Jag ska hämta Emelie snart, hon gav mig en chans att träffas och jag vill veta vad jag gjort för fel, har hon sagt något till dig?" frågade han.
Jag hatade att ljuga men jag kunde ju inte bara avslöja det, Emelie kanske skulle berätta det själv.
"Nej" sa jag snabbt.
"Okej, men det var inte det jag skulle ha hjälp med egentligen.. Du är ju tjej och så, vad tycker du jag ska ha på mig?" frågade han.
Jag skrattade till och gick mot hans garderob. Jag kollade igenom och tog först ett par svarta jeans sedan kollade jag igenom hans skjortor. Jag fastnade vid en röd skjorta med lite gröna sträck på.
"Den!" sa jag och visade upp den för honom.
"Perfekt" sa han och tog skjortan från mig.
Han tog av sig tröjan han hade på sig och drog sedan skjortan runt sig och knäppte dem.
"Tack så mycket" sa han och log.


Emelies perspektiv:

"Ska du ut?" frågade mamma när jag gick ner för trappan.
"Ja" sa jag och log mot henne.
"Vart ska du?" frågade pappa som kom upp bakom mamma.
"Jag ska ut och äta" sa jag.
Jag kollade mig i spegeln. Jag hade en röd blus och en hög kjol. Jag såg nästan lite elegant ut. Jag fick såg att Alice hade en rös och svart klänning innan idag och förstod att de färgerna passade väldigt bra ihop.
"Är det med Zayn?" frågade pappa och flinade.
"Ja" sa jag och rodnade.
Jag brydde mig inte längre, jag kanske inte behövde säga att jag var kär i honom men jag skulle verkligen inte sluta träffa honom. Vi hade kommit varann för nära för att bara släppa taget.
"Jag gillar honom, han är trevlig, du kanske borde satsa på honom" sa pappa, vilket han sa varje gång Zayn var ett aktuellt samtalsämne.
"Pappa!" klagade jag men skrattade lätt.

Efter 20 minuter ringde det på dörren. Jag gick och öppnade. Zayn stod där, snyggare än någon annan och jag rodnade.
"Hej" sa han och kramade mig.
"Hej" sa jag lugnt.
"Kom in så länge jag ska bara ta på mig mina skor" sa jag och han klev in.
"HEJ ZAYN!" ropade pappa från köket.
"Hej Emer!" ropade Zayn tillbaka.
När jag hade tagit på mig ena skon kom pappa ut i hallen istället och Casper kom bakom honom.
"Zayn, när kommer du och spelar TVspel igen?" frågade Casper.
"Så snart som är möjligt" sa Zayn och log.
Jag knöt den andra skon och ställde mig rakt upp.
"Jag är klar" sa jag och började gå mot dörren.
"Var rädd om min lilla flicka nu!" ropade pappa efter oss.
"Det kommer jag alltid att vara" sa Zayn och gav mig en blick som hade kunnat döda vilken tjej som helst.

Zayn perspektiv:

Jag såg Niall springa till Alice och Harry till Ellinor. Det kändes lite i hjärtat att veta att Emelie inte skulle vara där. Jag gick med huvudet ner. Jag ville inte se dom andra, det kändes för mycket.
"Zayn?" sa Liam.
"Ja?" sa jag och kollade åt sidan där han gick bredvid mig.
"Ska du inte säga hej till Emelie eller?" frågade han.
"Hon kommer inte" sa jag lite ledset och kollade ner i marken igen.
Det kändes lite fel att inte ha berättat för Liam och Louis än men de skulle få veta så fort vi kom hem.
"Nehe, vad gör hon här då?" frågade han och skrattade.
Jag gled med blicken från marken och upp. Hon stod där, och väntade på mig. Hon hade tårar i ögonen, det hade antagligen jag med vid det laget. Jag stannade upp en liten stund. Jag tänkte lite men sen bara jag släppte väska och började springa mot henne. Hon kanske inte ville att jag skulle göra det men det var kanske min sista chans att få en kram. Hon hade nog kommit för att säga hejdå. Jag sprang och tog henne i min famn. Jag krama henne så hårt jag kunde. Jag ville bara att det ögonblicket skulle vara för alltid.

"Snälla lämna mig inte, snälla?" viskade jag i hennes öra.
Jag kände hur min axel blev blöt och Emelie snyftade.
"Du gör det svårare nu" sa hon.
"Snälla, var klar klockan sex ikväll, jag hämtar dig och vi äter middag. Precis som planerat, ge mig en chans att ha dig kvar" sa jag och torkade bort en tår som rann ner för min kind.
"Zayn..." sa hon.
"Snälla jag ger allt i världen!" sa jag och drog henne intill mig igen.
"Okej" sa hon tillslut och jag kände att jag blev lite gladare.
Jag lutade mig tillbaka och kollade in i hennes ögon. Hon log och det fick mig att le också. Ikväll skulle hon förklara varför hon inte ville träffa mig mer och jag skulle försöka få det tvärtom.


Liams perspektiv:

Jag tog upp Zayns väska från marken och vi fortsatte gå mot turturduvorna. Jag kollade mot Louis som skrattade och skakade på huvudet.
"Ska någon ha dricka innan vi åker hem?" frågade jag.
"Ja, köp cola till alla, jag tror inte de andra har tid att prata" sa Louis och skrattade igen.
Jag lämnade min väska hos Louis och gick till en av affärerna som fanns på flygplatsen, jag köpte var sin cola till alla och gick ut igen. Innan jag kom ut stod några fans och ville ha autografer. Jag ställde upp på det men ledde sedan mina steg mot där Louis och de andra var.

På vägen fastnade jag med blicken. Jag såg henne bara i profil men jag var 100% säker på att det var Cat. Då kom jag på att hon hade sagt till Kaira att hon skulle hem till London på fredag. Det var ju idag och vi var i London. Jag stannade och kollade mot henne. Hon skulle ändå inte märka något. Men jag fattade fortfarande inte varför jag kollade på henne. Hon var ju inte min typ av tjej egentligen. Men något med henne var speciellt, det verkade som hon visste att vi var med i One Direction men hon flippade inte ut så fort hon såg oss. Kanske ett fan, eller kanske inte? Men kanske, eller? Mitt onödiga tänkande avbröts.

"LIAM, kommer du?!" skrek Louis en bit bort.
Cat vände sig mot mig och kollade in i mina ögon med ett uttråkat uttryck. Jag rodnade, då log hon. Jag började gå mot de andra med huvudet ner mot marken. Jag var framme vid Louis snabbt.
"Hej Cat!" skrek han och vinkade mot henne.
Hon vinkade osäkert och kollade frågande på oss.
"Känner ni henne?" frågade Niall som kom upp bakom oss med Alice sidan om sig.
"Nja, vi var på ett café och då kunde inte Liam skuta stirra på henne så" sa Louis och skrattade.
Harry och Ellinor kom också nu.
"Fråga efter hennes nummer Liam" sa Harry som hade hört vad Louis sa.
"Nej" sa jag alldeles för snabbt.
"Va inte så mesig" nu var det Zayn som pratade.
Han och Emelie kom mot oss.
"CAT!" skrek Niall.
Hon vände sig om och kollade på oss. Han vinkade med handen för att hon skulle komma. Hon gick osäkert mot oss.
"Sluta snälla" sa jag tyst innan hon var framme vid oss.
"Vad är det?" frågade hon undrande.
"Jo, Liam vill fråga dig något" sa Harry och alla började gå bort från oss och efter några sekunder var det bara hon och jag som stod där.
Jag kände hur nervös jag blev, jag kände ju inte ens henne. Hon var ju en främling.
"Vad ville du?" frågade hon osäkert och log lite.
"Eh asså ingenting, dom bara tror att..." jag slutade prata.
"Varför stirrar du på mig hela tiden?" frågade hon när jag hade tystnat.
"Ehh va?" sa jag för att spela oskyldig.
"Du vet vad jag menar, alltid när jag kollar upp så kollar du på mig, är det något fel med mig eller vad?" frågade hon och jag hörde att hon lät nervös.
"Nej, absolut inte" sa jag snabbt.
"Vad är det då?" frågade hon.
"Jag vet inte" sa jag uppgivet och kollade ner i marken.
"Ville du inte något så måste jag gå nu" sa hon och vände sig om.
"Vänta!" sa jag utan att tänka.
Hon vänd sig mot mig igen och jag kollade in i hennes gröna ögon. Jag var som förtrollad.
"Vad?" sa hon lite irriterat.
"Kan jag.. Få ditt nummer?" sa jag tyst och vände sedan huvudet mot marken ännu en gång.
"Ehh... Visst" sa hon och log lite blygt.
Jag visade det inte så mycket men inom mig var jag så glad att jag skulle kunna hoppa flera hopp. Jag gav henne min mobil och hon la in sitt nummer.
"Vill du ha mitt?" frågade jag.
"Nej, om du vill mig något så ringer du, jag vill inte tränga mig på och störa dig. Du är ju upptagen med ditt liv" sa hon.
"CAT!!" det var någon bakom henne som kallade hennes namn.
Jag vände blicken dit och såg en svart hårig kille stå och le stort.
"Jag måste gå nu Liam, det var trevligt att prata" sa hon och vände sig om.
Hon började springa mot killen och hon hoppade upp i hans famn. De kramade varann länge och hon log stort.
"Jag har saknat dig Cataleya" sa killen.
"Jag har saknat dig med Cley" sa Cat och de försvann ut från entrén.

Jag stod still en stund men till sist gick jag också ut från entrén för att hitta d andra. När jag kom ut stod alla där och pratade med Cat och Cley som han verkade heta. Jag stod en bot bort tills de gick iväg. När jag gick fram till de andra log de mot mig.
"Varför pratade ni med dom?" frågade jag.
"Vi ville ju veta om du frågade eller inte" sa Louis och skrattade.
"De verkar trevliga" la Harry till.
"Hur kunde ni fråga om jag hade frågat efter hennes nummer när hennes kille stod bredvid?" sa jag förvånat.
"Hennes kille? Det var hennes storebror" sa Niall och skrattade.
Jag kollade förvånat på dom, sedan fylldes jag av lättnad.